Hatad för alltid?

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja skriva det här, men nåja.
Kommer man att hitta kärleken någon gång? För mig känns det som att ingen tycker om mig. Jag har aldrig haft någon bra relation med pojkar, för jag är jätte dålig på att börja prata med någon! Det blir bara pinsam tystnad. Jag hade ett förhållande i lågstadiet, men det var inte så seriöst. Jag är ganska så rund/fet också, men jag orkar inte göra något åt det. Vissa pojkar i skolan tycker inte om mig, det vet jag för dom brukar skratta och titta på varandra ibland om jag svarar fel i klassen, vilket leder till att jag nästan aldrig markerar mera för jag är rädd att jag ska säga fel. Dessutom rodnar jag också jätte lätt och blir röd! och skolans fjortisar sitter och tittar på en och ger "skitiga" blickar.
Jag känner mig så jätte hatad av alla pojkar, ingen har väl någonsin gillat mig ens. Fast jag har nog några tjej kompisar jag är med på rasterna, men jag känner att jag inte kan lita på dom till 100%. Är också oroad över att jag kommer vara oskuld hela mitt liv, för vem skulle vilja ha sex med en rundare och fulare flicka? Tänk om någon aldrig kommer vilja bli ihop med mig?! Så ful är jag väl ändå inte?! Jag tycker själv att jag är snäll och att jag ser helt okej ut, men jag fattar inte varför ingen vill vara med mig?! Jag är ju som alla andra och sminkar mig och har normal klädstil.
Är också förälskad i en pojke i min klass, men det är ju ingen vits att satsa på honom, för jag är inte poppis, så då vill han ju inte vara med mig.
Det skulle vara så kul om man hade en/flera bästa vänner som man kan lita på och prata med vad som helst om, och en massa pojkar som tycker man är snygg, och framför allt att man skulle vara poppis i skolan! Man blir så avundsjuk när man går på stan och så möter man ett par med en jätte snygg man och en jätte snygg kvinna som står och kysser varandra. Men detta kommer nog aldrig att uppfyllas eftersom jag är dålig på att starta en konversation.
Ibland undrar jag varför jag ens lever?!

Kom in på massa annat också, men jag kände att jag måste få skriva av mig till någon som läser det...

mitt självförtroende är i botten :(

Hej vännen!

Som du skrev i din följdfråga, så flyttade vi över dina frågor till den här kategorin, men vi svarar ändå skilt på dem.

På sätt och vis så innehåller din fråga många olika frågor, men på sätt och vis så kan man se att du egentligen har ett enda problem som påverkar alla delar i ditt liv. Vi svarade alldeles just på en nästan likadan fråga, så när du läst klart här, så gå även och läs den och svaret på den här i samma kategor, den heter "Problem med livet". Ni har ungefär samma problem: svag självkänsla. Du känner dig rätt så värdelös, eller hur? Som att ingen kan gilla dig, att folk till och med hatar dig?

Men just det här är en av hemligheterna med livet, som vi ungdomsinformatöretjejer har plockat upp under vår väg i livet, något som man måste inse på djupet för att kunna börja trivas med sig själv. Hemligheten är att självkänslan alltid sitter mellan öronen - inte runt midjan eller i ansiktet eller ens i hur andra människor behandlar en. Det handlar om vilken inställning till livet man har. För se, hjärnan är otroligt kraftig och mäktig, så stark att tankar kan få en tjej att till och med svälta sig till döds för att hon tror att hon är tjock. Men av någon anledning är det mycket lättare att övertyga oss själva om att vi är värdelösa, feta, fula, dumma, fåniga osv än det är att övertyga oss själva om att vi är värdefulla, passliga precis som vi är, vackra på vårt eget sätt, underbara, ljuvliga, fantastiska! Det är vi själva som hackar ner på oss, kallar oss själva för fula saker, gör det helt omöjligt för alla andra att tycka om oss.

För det är en till hemlighet med livet: det du skickar ut åt andra så får du tillbaka. Vi tar ett exempel. Om du sitter på en bänk i skolan och tänker att usch, nu hatar alla mig säkert, så syns det på dig. Du kanske kurar ihop dig (även för att dölja "fläsket"), du ser ner i golvet, du "låser " kroppen genom att hålla armarna om dig själv, du hukar på nacken och framförallt har du på dig en sur min, lite självömkande eller trotsig. Och precis så ser andra dig då, som den där tjuriga, tillknäppta tjockisen som är osäker, asocial och svår att nå. Och så behandlar de dig enligt det. Beroende på hurudana de är så kanske de nonchalerar dig, kanske retar de dig för att du är ett sådant lätt offer (de ser ju hur du tar åt dig och det får dem att själva känna sig bättre än dig) eller kanske så bara ogillar de dig - för du ser kanske ut som att du ogillar alla andra ändå! Din utstrålning säger allt.

Så då skulle det gälla att utståla motsatsen, att man är snäll, glad, öppen, trevlig, rolig, intressant osv. En populär och omtyckt tjej (på riktigt, inte en sådans om bitchat till sig sin popularitet eller får den bara för att hon är snygg) håller huvudet högt, ler stort, möter folks blickar, rätar på ryggen och öppnar upp kroppen. Hon talar med normal röst, skrattar ofta, har glimten i ögonen och ett litet leende i mungipan, skojar och skämtar, är positivt inställd till det mesta, äventyrslysten, entusiastisk... Hur ful eller fet eller finnig eller stor om stjärten hon än är, så blir hon tilldragande och attraktiv och en person som folk trivs att hänga med. Den här tjejen bor inom oss alla, ja vi kan alla bli den här tjejen. Gräv fram henne, hon finns inom dig - det är bara du själv som trycker ner henne! Inget är någonsin för sent att ändra på, inget är någonsin förstört tex att vi är för feta för att kunna bli älskade. So what att folk runt dig har behandlat dig illa - de behöver ju inte göra det nästa gång de ser dig. Du KAN förändra deras uppfattning om dig.

Och nu har du ju dessutom riktigt tur eftersom det blir jullov. Under lovet nu, så ska du satsa på att bygga upp din självkänsla. Vi har massor av tips på hur man kan göra det här på Decibel, både under en massa frågor som vi har svarat på tidigare (också i kategorierna Vikt och Kompisarna och utsidan&utseendet) och under Information -> Själ -> Självförtroendet och självkänslan och i Månadens tema om utseende &utsida nu i december. Så när skolan börjar igen kanske du har kläckts ur din puppa och kommer ut som en underbar fjäril. Men tänk INTE att när du kommer tillbaka till skolan så ska alla beundra dig och älska dig och vilja hänga med dig. Poängen här är att DU ska tycka om dig själv. Det är ditt enda mål, skit i alla andra till att börja med. Tids nog märker de att du gillar dig själv och långsamt men säkert kommer de att börja gilla dig. Ja, till och med killarna! Vi lovar och svär - men det är DU som måste börja tro på det här och framförallt på dig själv.

Så vännen, läs nu allt det här andra som vi också tipsade om, så går det nog bra! Jobba upp din självkänsla, så kommer alla pusselbitar snart att falla på plats. Målet är att du ska trivas med ditt liv - det ska inte vara perfekt eller fullkomligt, bara skönt härligt!

Stoooor styrkekram, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Jenny