hur ska jag säga?

23.04.2013
Hej Decibel! jag har på senaste tiden varit jättetrött, hängig, ledsen och 'fädi' för det mesta. Då det var som värst gick jag till hälsovådarn och gjorde depressionstest och fick rätt så höga poäng, och går nu till kurator nångång. Jag tycker inte livet är värt att leva längre, och allt känns så värdelöst. Jag skadar mig själv, jag skär mig nästan varje kväll men inte så att någon ser mina sår, jag dunkar också huvudet i väggen. Det skulle vara så skönt att berätta till någon vuxen om självskadebetendena men vågar inte ifall att de berättar till mina föräldrar..
jag har också blivit glömsk och har svårt att koncentrera mig, är nervös hela tiden.
vad ska jag göra???
02.05.2013

Hej vännen!

Oj sötis ); vi har skickat din fråga till vår underbara expert Hanna, svar är på kommande så fort hon bara hinner!

Stoooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooor kram <3
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna


Hej!

Åh, vad jobbigt du verkar ha det. Det låter verkligen tungt att vara så nedstämd och känna att du mår så dåligt att du skadar dig själv, men inte har någon att prata om alla tankar och känslor med.

Jag tycker att det skulle vara jätteviktigt att du skulle hitta någon vuxen person att prata med som du känner att du kan lita på. Nu är jag osäker på hur det ser ut i din kommun, men jag vet att t.ex. här i Sverige där jag jobbar kan man gå till psykolog på något vi kallar Ungdomshälsan som har total tystnadsplikt gentemot föräldrarna. Kanske du kan höra med hälsovårdaren eller kuratorn i skolan vilken typ hjälp du kan få utan att i första hand kontakta dina föräldrar? Så småningom brukar det ändå vara bra att också prata med sina föräldrar tillsammans med t.ex en psykolog så att de kan förstå hur jobbigt du har det, men då kan du själv välja vad och hur mycket du vill berätta för dem.

Även om allt kan verka hopplöst just nu så finns de bra behandling, både psykologisk och medicinsk, mot nedstämdhet och depression, så jag vill ge dig rådet att söka hjälp, börja t.ex med att gå till skolhälsovårdaren en gång till. Hon eller han borde kunna hjälpa dig vidare så att du får den behandling du behöver. Du ska inte behöva gå ensam och ha det så här!

En stor, stor kram till dig! /Hanna

Hanna har alldeles rätt i att du ännu ska försöka vända dig till din skolas skolhälsovårdare, om du känner att du inte kan säga hur du mår eller om det känns svårt att få fram det, så ta med med här som du skickade in hit till oss, så får de en bra bild av hur du egentligen mår och vad det är du behöver hjälp med. Många gånger är det svårt att få sagt hur man mår, men oftast är det mycket lättare att skriva ner sina tankar och känslor, GÖR DET!!!
De berättar inte för föräldrarna i första hand, och det diskuteras noga med dig.

Det finns jätte bra hjälp som du kan få, men om ingen vet om att just du behöver få den hjälpen så är det svårt för någon att hjälpa dig.
Ifall det känns som att du inte vill prata med skolhälsovården så kan de också fixa så att du får prata med någon annan vuxen, det behöver inte bara vara någon av dem.
Men snälla ta kontakt till skolhälsovården, de är till för att hjälpa dig och alla andra i din skola med just sådana här probelm. Det är så onödigt att du ska gå omkring och må så dåligt då hjälpen finns att fås.

Massor med kramar till dig, hoppas allt reder upp sig till det bästa <3 <3 <3 ungdomsinformatörerna Sanna och Liselott

Det finns även en jätte bra psykskötare i din kommun som heter Mats Kevin,till honom går det också jätte bra att ringa eller fast skicka sms om det skulle kännas bättre hans tel nr är: 044-7277388

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera

Jag har funderat på att fara till skolkuratorn för en jättelång stund, även här på decbel sa de att jag skulle borde fara till kuratorn.
På siståne har jag fått ganska mycket jobbiga tankar, osäker av...
Läs mera