Jag vill inte gråta, jag känner mig så dum. Det känns som att jag är otacksam, men jag har försökt så länge och till slut går det inte längre. Tjejen utan hopp
Praktikant Socionomstuderande Anne-Lie svarar
Hej!
Jag blir så himla ledsen över att höra om din livssituation. Absolut INGEN förtjänar att leva på det sätt du lever. Jag önskar jag kunde hjälpa dig nu genast men det ända jag kan göra för dig nu är att råda dig hur du kan hjälpa dig själv. Det kan vara svårt för folk omkring en att inse hur dåligt det faktiskt är och höra alla ens rop på hjälp.
Du behöver nu någon som verkligen lyssnar på dig och hjälper dig. Du måste prata med någon om hur du lever. Ta mod till dig och prata med kanske en kompis förälder eller skolkuratorn. Du kanske kan ta med dig en kompis om du inte vill gå ensam till skolkuratorn? Se till att personen tar dig på allvar, säg rakt ut att du behöver hjälp! Dina problem är verkliga, så du ska under inga omständigheter förminska dem! Du känner kanske att du vill skydda vissa personer, men du måste tänka på dig själv i första hand. Kom ihåg, du förtjänar och har rätt till ett tryggt liv!! De som borde ha tänkt på ditt bästa i alla år och skyddat dig, har aldrig gjort det och nu måste DU tänka på dig själv. Verkligen inget konstigt att du inte känner tacksamhet! Det visar bara på att du är smart och vet skillnad på rätt och fel. Absolut inget att ha dåligt samvete över.
Du har hela livet framför dig och nu kan det bara bli bättre, stå inte ut med att leva såhär längre. Prata med någon, stå på dig och se till att du får hjälp!! Skicka gärna in fler frågor om du ännu undrar över nåt.
Stor kam till dig!
Anne-Lie, praktikant på Decibel
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar