nervös

Hej!

Jodu, det här är ett rätt vanligt problem - det brukar kallas prestationsångest och visa sig inom allt från att göra donitsar med mopeden eller kasta i korgen i korgbollsspelet på gympatimmen till att skriva prov eller få snoppen att hållas att stå under sex. Och jo, det är inte bara unga som brukar lida av det här, vuxna brukar också få slängar av för stora förväntningar på sig själva.

Så gott som alltid handlar det alltså inte om att man inte skulle kunna göra det som krävs av en just då, utan att man TÄNKER för mycket. Man kanske har misslyckats en gång med att göra just det man ska göra, och skämts lite, eller så sätter man alltså själv så stora förväntingar och krav på sig själv strax före, att det är som om man skulle gå i baklås. Antingen är det hjärnan som inte funkar som den brukar då när man är lugn och trygg, eller så är det kroppen som låser sig eller strejkar. Just om man gjort bort sig en gång, så kommer man lätt in i en ond tanke-cirkel, så att nervositeten och oron för att det ska hända igen eller bli värre faktiskt gör så att det händer igen och/eller blir värre.

Nyckeln till det här är vad man tänker strax före man ska göra det man ska göra medan tex kompisarna eller en lärare ser på. Vad säger "du" åt "dig själv"? Det brukar nämligen vara så att vi liksom har två röster i huvudet, en som bara kritiserar, hackar ner på en och tror att man kommer att misslyckas, och en som nog tror att man klarar av det man ska göra. Ju starkare den första rösten är, ju mer utrymme den får i ens hjärna och ju fler negativa tankar man tänker, desto sämre kommer det såklart att gå. För att självförtroendet sjukner, nervositeten får allt i obalans och man blir osäker på sig själv. Och då får den första rösten sedan säga "vad var det jag sa, jag är en sådan looooser, j*vla idiot, klarar inte ens av det dääär..."

Lösningen blir såklart då att låta den andra rösten tala och få den första rösten att hålla käft. Så fort minsta negativa tanke ploppar upp i hjärnan så stoppar man den! Före man ska göra vad det nu är man ska göra inför publik, så försöker man tänka positivt - men ändå påminna sig om att det inte är hela världen om det skiter sig, man blir inte värdelös av det och att det finns tusen andra saker man också är helt okej på. Man ska försöka hjärntvätta sig själv positivt genom att tjata på sig själv om att man är bra nog som man är, att det här bara är en endaste ynklig sak i allt det som är livet och att folk gör bort sig varje dag för att man bara är människa, ingen robot. Man ska försöka slappna av hjärnan och lita på att kroppen/hjärnan gör det man vet att den faktiskt kan göra. Och skiter det sig ändå, så ska man inte gräma sig, inte skämmas och inte tänka att nu gjorde man bort sig - bara skratta och försöka om igen (om man får, annars går man bara vidare och fokuserar på nästa sak). Man kan också gärna fokusera på annat än sin egen prestation, tex uppmuntra kompisarna när det är deras tur, eller berömma sig själv för att man åtminstone deltog och försökte.

Allt det här är Självförtroende-lektion 101 och det brukar funka för att lösa prestationsångest-knutar. Pröva! Läs gärna också mera om hur man får bättre självförtroende och självkänsla på våra infosidor om det :)

Hälsar ungdomsinformatören Liselott