Panikångest?

02.11.2010
Hej! Jag är lite orolig. Fler gånger i veckan får jag något slags panikkänslor utan att jag vet varför jag är rädd. Jag sitter t.e.x. i ett klassrum, med händerna darrande och försöker lugna ner mig. Panikkänslorna går över om ett par minuter.
I våras hade jag också panikkänslor men inte lika ofta, men då kunde hela jag skaka otroligt mycket. Det var borta under sommarlovet men nu har det alltså börjat igen. Lider jag av tyyp panikångest eller något?
25.11.2011

Hej!

jag har skickat din fråga till en av kuratorerna, svar är på kommande. Det finns dock frågor om panikångest här på Våga fråga sedan tidigare, vet att åtminstone en av dem handlade om en pojkvän med panikångest. Kolla i kategorierna Humöret & måendet och Insidan & hälsan.

Hälsar webbredaktören Liselott

Svar till ”panikångest”

Tack för din fråga. Det låter för mej som om du skulle ha drabbats av lindrig panikångest/panikattacker. De kan uppstå utan någon som helst rimlig anledning men kommer ofta just under en period av stress i livet.

Hur ser t.ex. din hem/skolsituation ut? Upplever du att det finns
stora påfrestningar i ditt liv just nu? Du skrev att sommarlovet gick
bra vilket skulle tyda på att det är under skolåret som någonting
händer inom dej som känns väldigt stressande. Det är också möjligt att panikattacker kommer just efter en jobbig period, t.ex. provperiod, då man börjat varva ner och tycker att det börjar lätta.
Det som är typiskt för dessa attacker är olika kroppsliga symptom
såsom hjärtklappning, yrsel, darrningar, skakningar eller orolig mage. Dessa känslor följs av en stark rädsla att det är något allvarligt fel på en, att man skall tappa kontrollen, bli tokig eller få en hjärtattack. Mellan attackerna är man ofta rädd för att en ny attack skall inträffa och det kan leda till att man börjar undvika vissa platser eller situationer.

Jag får en känsla av ditt brev att du kan kontrollera denhär känslan
ganska bra. Åtminstone är du medveten om den och kan förklara den. Det är alltid första steget. Panikattacker är inte farliga men väldigt obehagliga om man inte får hjälp att styra dem. Det som du kunde göra nu är att skriva ner vilka saker du upplever stressande i ditt liv och tänka på hur du skulle kunna minska på dessa. Ifall det handlar om skolarbetet och du behöver hjälp med att hitta en bättre studieteknik så kan du be om hjälp av skolans elevhandledare. Om din hemsituation är stressande kan du försöka prata med skolkuratorn eller hälsovårdaren om det som oroar dej.

Panikattacker behandlas i allmänhet med olika avslappningstekniker och/eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Om du under en attack kan börja andas långsammare och djupare andetag med magen (räkna t.ex. långsamt till fyra under inandning och sedan räkna långsamt till fyra under utandning) så lyckas du eventuellt lugna ner dej själv och komma ifrån ångestkänslan lättare. Jag skulle ändå rekommendera att du berättar om dina symptom för en vuxen som
du kan lita på och på detta sätt kan få den hjälp du behöver.

Kram och lycka till!

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera

Jag har funderat på att fara till skolkuratorn för en jättelång stund, även här på decbel sa de att jag skulle borde fara till kuratorn.
På siståne har jag fått ganska mycket jobbiga tankar, osäker av...
Läs mera