Paranoid personlighetsstörning

30.04.2013
Hej! Jag har länge undrat om jag har börjat utveckla nån slags paranoia. Det känns hela tiden som om alla planerar något mot mig, jag är på helspänn hela tiden, speciellt i skolan. Jag har lindrig asperger, men jag tror att jag är paranoid p.g.a. mobbning. Jag har blivit mobbad enda sedan 2:an, & folk verkar fortfarande vara emot mig.
Jag vet inte när det här började, jag vet bara att det har hållit på länge.
Jag vet av mig själv att jag är alltför misstänksam, men kan inget åt mina tankar. Om jag ser två personer som pratar med varandra i skolan, och någon kastar en blick på mig, är min första reaktion att de snackar skit om mig. Jag kan inte närma mig nya människor utan att ifrågasätta deras syften. I bland undanhåller jag information så att ingen ska kunna använda det emot mig senare.
Jag har gjort tester på nätet, de visar jag är paranoid (vet dock att såna tester inte alltid stämmer). De enda jag litar på är nästan bara min familj&nära släktingar, och min enda vän. Hur löjligt det än låter, så misstänker jag även mig själv för att vara galen och inbilla mig allt det här.
Jag vill inte besöka en psykolog, har redan varit där många gånger p.g.a depression.
Min misstänksamhet gör mig även rädd. När jag stiger upp på morgonen och går till badrummet kan jag bara tänka på hur någon följer efter mig. Om jag är ensam ser jag mig omkring hela tiden, jag inbillar mig att jag är förföljd eller avlyssnad. Jag försöker intala mig själv att det är bullshit och att jag överdriver, vilket har hänt förr. Men det här har pågått så länge. Har även tvångstankar sen långt tillbaka, jag tänker på saker som jag inte vill tänka på, jag får som en flashback av saker som aldrig har hänt.
Jag hoppas att ni skulle kunna hjälpa mig att hitta en metod för att bota, eller åtminstone skära ner på min misstänksamhet.

Orolig
20.06.2013

Hej vännen!

Det var jättebra att du frågade oss och det är jättebra att du skrev ner dina tankar på det här viset, för nu ser du kanske lite tydligare vad det är du behöver börja jobba med. Men sötis, du ska få hjälp med att jobba på de här sakerna, ingen ska behöva bära allt på sina egna axlar. Och det finns helt fantastiskt bra hjälp att få, det gäller bara att hitta rätt sort. Se, att exempelvis gå till en psykolog är inte som att gå till en tandläkare. Tänder är tänder och kan egentligen bara skötas på ett sätt, men en människas hjärna är lika unik som resten av den människan, som tex våra fingeravtryck. Därför behöver du hitta både en psykologisk terapimetod och en terapeut som passar just dig. Det kan hända att psykologen du gick till var lite för "allmän" eller specialiserad på något, tex depression. Men depression är inte detsamma som tvångstankar och tankar av det slag du beskriver nu. Kanske skulle du exempelvis behöva mera kognitiv beteendeterapi, en metod som just precis går ut på att fundera varför man tänker vissa tankar och sedan ge nya tankemönster som gör det lättare att leva?

Det lättaste sättet för dig nu att hitta rätt metod och rätt person att tala med är att gå antingen via den psykolog du redan varit hos eller till skolans kurator och be henne/honom att föreslå andra terapeuter eller psykologer i nejden. Det kan hända att du kan få en remiss, så blir det inte så dyrt, men det kan vi inte lova eftersom vi inte kan veta till vem du får gå sedan.

Snälla, släpp inte det här nu utan begär hjälp! Du har full rätt till hjälp, vilken typ du än behöver. Det är inte meningen att någon ska behöva må så som du mår nu.

En oäääändligt stor kram åt dig, vännen!
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera

Jag har funderat på att fara till skolkuratorn för en jättelång stund, även här på decbel sa de att jag skulle borde fara till kuratorn.
På siståne har jag fått ganska mycket jobbiga tankar, osäker av...
Läs mera