självförtroende på botten

01.02.2011
Hej!
Som rubriken säger handlar min fråga (eller fråga och fråga, egentligen vill jag bara skriva av mig till någon som förstår och få lite hjälp) om mitt otroligt, helt totalt värdelösa självförtroende. Jag är femton, har kommit över de största tonårsproblemen: Att få finnar, mens osv. Men, ett problem har jag kvar och det är min kropp. Mina bröst som inte ens finns eftersom de är så små, min anorexi/feta (ja faktist både och, beroende på vad jag får höra) kropp, och mitt ansikte som får mig att likna en femåring. Jag vet innerst inne, att jag är bra som jag är. Ibland när jag är ensam hemma står jag framför spegeln i endast underkläder och granskar mig själv, läääänge och från alla sidor och vinklar. Och jag är smal, det ser och vet jag. Det har jag alltid varit. Men enda sedan jag var liten har jag blivit kallad "anorexibåån, vandrande skelett(?), klenis, pinne" osv. Liksom, fått höra att jag är FÖR smal. Mitt ansikte då, jo det är vackert. Riktigt söt är jag, får jag jätteofta höra. Men alltid har folk nått att mojta på? Och mina bröst, dom har aldrig någon sagt något bra om. Eller jo, min älskade världenbästa pojkvän säger att dom e fina, jättejättefina och sköna. Men jag vet att han säger det bara för att få mig må bra. Jag får ofta höra i skolan att jag har små bröst. Av alla pojkar får jag en massa kommentarer såsom "heeeey, minitissi!" what's up med dethär eviga tjatet om bröst liksom? Jag vet inte vad jag ska ta mig till? Enligt mig är alla bra som dom är. Och jag vet, jag borde inte ta åt mig. Men efter att i flera år ha fått höra att jag ser ut som att jag skulle ha anorexia och att jag har världens minsta bröst, börjar mitt självförtroende sjunka. Dag för dag, väldigt lugnt. And it's killing me inside. Jag vill också duga? När jag står brevid mina vänner känner jag mig så otroligt ful. Och väntar hela tiden på den hemska dag då min pojkvän kommer lämna mig för någon annan flicka, någon som har större, finare bröst och som ser bra ut. Då kommer jag aldrig mer kunna leva. Patetisk detta, jag vet. Men jag mår faktist dåligt.
25.11.2011

Hej!

Bra att du skrev så långt, det är mycket lättare att ge råd när man har konkreta exempel att ta fasta på! Vi har fått en massa liknande frågor hit till Decibel, så ta och läs igenom lite svar på dem också, de finns mest under kategorierna Kompisarna och Humöret&måendet.

För det första, håll fast vid den tanken: DU ÄR BRA SOM DU ÄR! Det är det viktigaste! Jag vet att självförtroendet lätt svajar från dag till dag beroende på vad man får höra och hur man känner sig. Så är det för alla, man ifrågasätter sig själv hela tiden. Men självförtroende är just det, att TRO på sig själv och ha förtroende för sig själv. Det är något man bygger på inifrån och inte utgående från vad folk säger, alltså från andras åsikter om en. Och självförtroende är trixigt: två identiska tjejer kan ”verka” helt olika snygga beroende på vad de tycker om sig själva. Har man bättre självförtroende så visar man det med kroppsspråket, hållningen och inställningen till världen och då går folk på det – de tror att man är tex snyggare än man rent objektivt kanske är.

Detsamma gäller tvärt om, kanske ännu starkare dessutom. Om du intalar dig själv att du har små bröst, är för smal, inte duger, inte är värd att älskas osv, så visar du det omedvetet genom kroppsspråket och genom dina egna åsikter – och det köper folk direkt. Om du utan att tänka på det pekar ut dina egna fel, genom att tex hålla armarna framför brösten så att ingen ska se hur små bröst du har, så kommer folk garanterat att märka att du försöker dölja något. Och då märker de att du har små bröst och börjar tänka på det. Samma om du pratar nedlåtande om dig själv tex med pojkvännen och bara väntar på att han ska dumpa dig för någon bättre. Då kommer han snart att tro att du faktiskt ÄR en dålig flickvän och att han är vård något bättre. Det beror så otroligt mycket på vilken inställning du själv har. Och tro på honom när han säger att han tycker om dina bröst, det gör han troligen verkligen! För att han GILLAR DIG och då spelar det ingen roll hur de ser ut. Och dumpar han någonsin dig så tro mig, det kommer inte att ha något att göra med dina bröst eller hur smal du är.

Kom även ihåg att många ser livet som en tävling och tar till oschyssta knep för att vinna, dvs känna sig bättre än andra. De gånger någon säger något nedlåtande om dina bröst, så har de troligen en baktanke med det – det är därför de mojtar. Kanske det beror på att de hoppas trycka ner dig (kanske av avundsjuka för att du är söt, för att killar tycker du är söt, för att du har pojkvän…) för att själv verka bättre – i det här fallet ha finare bröst. En med bra självförtroende behöver inte klanka ner på andra. Hon har lärt sig tycka om sig själv oavsett stora/små/strutiga/hängiga bröst. Det är mycket därför som utseendet är så viktigt för tonåringar, de håller på att hitta sig själva och lyssnar kanske för mycket på andras åsikter om sig själva just då – och har åsikter om andra, jämför. Visst är världen väldigt utseendefixerad – men det är egentligen både ytligt och omoget. Ja, det gäller även fotomodeller och veckotidningsredaktörer och Sex and the city-tjejerna, det är inget ”vuxet” med att bry sig för mycket om sitt utseende (för dem är det dessutom det de tjänar pengar på, så det är klart att de gör det värre)!

Så koncentrera dig på tanken att du duger och är bra. Sluta stå framför spegeln, det är bortkastad energi! Sluta lyssna så efter andras åsikter om dig! Tyck om dig själv!

Hälsar webbredaktören Liselott

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera

Jag har funderat på att fara till skolkuratorn för en jättelång stund, även här på decbel sa de att jag skulle borde fara till kuratorn.
På siståne har jag fått ganska mycket jobbiga tankar, osäker av...
Läs mera