Tillräckligt stor orsak för att gå till psykologen

Hej Ior!

Hur gick det hos psykologen? För du var väl dit, visst!?

För varför skulle du inte ha "orsak nog"? Varför skulle dina problem vara mindre värda att få hjälp med än andras? Vem kan sätta regler och gränser för vad som räknas som tillräckligt stora problem? Tycker DU att du behöver hjälp så ska du få det, det har du rätt till! Problem med känslor och tankar är alltid subjektiva, ingen kan bestämma för dig om det du känner är problematiskt för dig eller inte! Det är ungefär som om vi på Decibel skulle börja tycka att nä, vi ids inte svara på någon trettonårings första kärleksbekymmer, att de inte är viktiga nog. Alla problem är viktiga och ALLA är viktiga! Alla har rätt till hjälp för att börja må bättre!

Att gå till en psykolog är något av det bästa man kan göra. Bara redan det att man får "prata av sig" brukar hjälpa en själv mycket genom att man sätter ord på vad det är man känner, förklarar det för sig själv liksom. Sedan är en psykolog lite som en tandläkare, hon/han har kunskapen om ämnet, alla redskap och metoder som behövs för att hjälpa och erfarenheten av att ha hjälp många förr med liknande problem. Visst kan kompisar och föräldrar ibland vara underbara att prata med, men oftast är det så mycket bättre med någon som inte är personligt engagerad i ditt liv och som gör det som ett professionellt yrke (och inte låter tex sina personliga problem eller åsikter påverka under behandlingen).

Alla borde vi nog gå till psykologen emellanåt, för alla har vi tyngre perioder emellanåt och ju snabbare och bättre hjälpa man får då, desto bättre. Det är ju bara att ta hand om sig själv att gå till psykologen - har man ont i en tand så går man till tandläkaren och har man ont i själen borde det vara lika naturligt att gå till psykologen. Nästan så att vi alla skulle behöva "årskontroller" eller besiktningar som på en bil för att kolla att allt står rätt till med oss och liksom göra det preventivt innan det börjar gå alltför tokigt med oss.

Det värsta med att må dåligt är ofta att man inte riktigt kan inse själv hur dåligt man mår. Och mår man dåligt är det väldigt svårt att själv se lösningen på alla problem och ljuset i tunneln. Då är en psykolog guld värd, för han/hon kan ge perspektiv som man inte själv sett eller stöda en genom "återhämtningen" så att man inte trillar ner i gropen igen. Så gå till psykologen du bara! Skit i huruvida du har det tungt nog, problem nog eller om någon annan har det värre än dig. Det finns hjälp att få och det vore dumt att inte ta den hjälpen när den erbjuds! Så fortsätt gå hos psykologen - ge inte upp efter första eller andra besöket även om det inte känns just då som att något blivit bättre av det. Det är en process, och det ska få ta tid! Människan är ingen maskin och det går inte att bara byta ut någon söndrig del mot en reservdel, själen ska också få tid på sig att läka!

Stoooor kraaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna