Tredje hjulet

Hej!

Jamen ååååå vad vi lider med dig! Vi kan precis föreställa oss hur det känns! Inte bara att vara den där tjejen som står bredvid och liksom stör deras intimitet utan också att vara tvungen att stå bredvid och se på någons lycka. Ajajaj vad det tar ont i våra hjärtan av att läsa det här. Så vi ska gräva fram alla tips och råd vi bara har i våra hjärnor för att du ska överleva sommaren.

Fast först: minns att "pojkvänner kommer och går men vänner består". Dina tre vänner har pojkvänner just nu, men vet du hur långa parförhållanden är i medeltal i er ålder - inte många veckor alls! Det är alltså inte alls sagt att alla tre är tillsammans med sina pojkvänner längre när sommarlovet börjar! så försök att se det här som en period, en kort tid, som kommer att gå över förr eller senare. En vacker dag står någon av dem ledsen vid din sida igen och vill hänga med dig.

Vilket leder oss till en annan tanke: tänk att så många käraste, såtaste, bästaste vänner i världen så fullkomligt kan dissa sina vänner när de får pojkvänner???!!! Så gör inte en riktig vän! Fastän hur kär hon än är, så slutar hon inte umgås med sina kompisar för det, hon sätter inte hela sitt liv på hyllan för hans skull och hon tillbringar inte varendaste ledig minut i dygnet med honom. Hon kompromissar och delar lika och ser till att även de nära vännerna mår bra och inte känner sig för utanför eller ensamma. Så kanske du borde diskutera det här med dina kompisar. Säg hur du mår och känner dig och förstår de inte att de lämnat dig i sticket, så säg det rakt ut. De flesta VET ju nog att de inte får dissa kompisar för en killes skull - de kanske bara inte insett att de gjort det. De kan ju också ta och läsa allt vi skrivit här på Decibel om hur man ska leva i ett förhållande för att det ska ha en chans att hålla (Information -> Kärlek&sex -> Parförhållandet och sedan också Göra slut -> Orsaker till att det kan ta slut.) Där ser de hur negativt det kan vara för förhållandet att ge upp sitt eget liv och strunta i sina kompisar.

Personligen tycker vi INTE att någon har rätt att säga "Men du måste ju förstå att jag vill vara med honom så mycket vi kan, vi är ju kära ju". Att vara kär betyder inte att man har rätt att bli en bitchig kompis! För var är kompisen då sedan när pojkvännen gör slut? nä, hon har hittat nya kompisar och gått vidare med sitt liv...

Nå, tills vidare ska du bara alltså försöka genomleva den här tiden utan att gå under av ensamhet. Att själv hitta en pojkvän är nog ingen bra idé, för att bli ihop med någon bara för att ha någon är sällan lyckat. Skulle det nu råka sig att kärleken drabbar dig som en blixt från klar himmel (eller växer fram långsamt nästan under näsan på dig) så visst i världen ska du också "embrace love". Men kanske kan du också se det här som ett gyllene tillfälle i livet att lära dig att vara ensam. Det är så många som aldrig har behövt vara ensamma och därför inte trivs i sitt eget sällskap, inte vet vad de ska göra av sig själva då och på sätt och vis inte ens känner sig själva riktigt utan att "spegla" sig själv i en kompis. Att kunna sitta hemma en lördagskväll och njuta ändå, det är en konst som man kommer att ha nytta av i livet, en del av självständigheten och självsäkerheten som är ovärderlig i vuxenlivet.

I övrigt så är varje främling du möter en potentiell vän. Vi har också skrivit ner en massa tips på hur man hittar nya vänner här på decibel (Information -> Relationer)
Så vårt råd är nu att du ska se dig omkring, inte dissa dina gamla kompisar men kanske vidga dina vyer lite så att säga.
Kolla runt vilka andra det finns som du kunde umgås med. I skolan, på nån kurs, om du har nån fritidssysselsättning kanske det finns nån där, var som helst.
Man kan ju tom sätta in en kontaktannons i typ Vasabladet att man söker kompisar inom ett visst område. (vi har sett att nån gjort det)

Men försök söka dig till andra som kanske också är singlar. Man kan ha många som man umgås med, det behöver inte alltid vara samma gäng.
Om det finns nåt ställe i din kommun där det brukar hänga ungdomar kan du ta fram allt modigt inom dig som finns och så far du dit. Börja prata med några, fixa in dig i samtalet osv.
Börja chatta med nån vän på fb, det är lättare att börja där och sen gå vidare till verkliga livet. Du har helt säkert flera vänner på fb som du inte annars brukar umgås med så mycket, ta upp kontakten med dem, fråga vad de ska hitta på i helgen, fråga om du kan hänga på. Eller sätt ut att du vill ha sällskap till Åminne på lördagen och se vad som händer ;)
Ta det här nu som en möjlighet att skaffa lite nya kompisar, du ska ju inte lämna de gamla, men det är alltid bra att ha flera ben att stå på.
Vi hoppas av hela våra hjärtan att det ska ordna upp sig, skriv gärna igen om du känner att du behöver få ventilera <3 <3 <3

Massor med kramar från ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna


Hej igen! Titta, du har fått svar av en tjej som en fråga! Vi klistrar in det här åt dig:

"Fråga: Hej, inget särskilt här, vill bara säga att jag känner igen mig i så otroligt mycket av det du skriver! Av mina tre kompisar (i mitt kompisgäng, alltså) har två av dem pojkvänner, och den ena av dem är verkligen med sin 24/7 och dissar oss andra totalt ibland! Så jo, nog blir vi sura. Om vi har bestämt att vi alla ska sova över till exempel, kan hon bara dra sig ur för att hennes pojkvän föreslagit att hon ska sova hos honom.
Är inte vi andra lika mycket värda att vara med?"