Jag behöver hjälp

Hej Lejonet!

Tack för din fråga. Jag är ledsen för att du haft det så tungt på sistone och inte fått den hjälp och stöd du behöver och förtjänar. Jag kan såklart inte ställa någon diagnos på dig men sättet du beskriver ditt mående på låter som ett väldigt klassiskt exempel på en person som drabbats av depression. Man brukar säga att man måste vara nedstämd i minst 2 veckor för att det ska räknas som depression och med tanke på alla dina symtom skulle jag säga att det låter som att du fyller kriterierna. Men du skulle behöva träffa en läkare för att få det bekräftat. 

Det är verkligen inte okej av er kurator att behandla dig som "en annan skitunge". Det krävs mycket styrka och mod att våga be om hjälp och då ska man bli tagen på allvar. Jag är så stolt över dig att du faktiskt tog tag i saken och försökte prata med kuratorn även om det inte gav önskat resultat. Du tog verkligen bra hand om dig själv i den situationen och den inre kämparglöden hoppas jag att du hållet fast vid. Den vill ditt bästa och det är den som kommer ta dig framåt. Lyssna på den och låt den guida dig. Att du valde signaturnamnet Lejonet ser jag också som ett tecken på att du har en stark krigare inom dig som inte är redo att ge upp. 

Det är jättesynd att du upplever att du inte kan prata med dina vänner om ditt mående. Ingen förtjänar att lämna ensam med känslor så tunga som dina. Alla människor behöver stöd, hjälp och trygghet i många olika aspekter av livet och speciellt med saker som handlar om psykisk ohälsa. Jag känner inte dina vänner så jag kan inte säga ifall det verkligen stämmer att dom skulle se ner på dig för att du mår dåligt men jag vet att en människa som inte mår bra oftast känner sig mycket mer ensam än hen egentligen är. Det kan hända att dina vänner innerst inne går och bär på liknande känslor som du men att dom inte heller vågar prata om det. Ibland är allt som krävs att någon är den första som tar det steget. När en person vågar vara sårbar och berätta om hur hen mår kan det skapa en sorts kedjereaktion. Plötsligt känner en annan sig tillräckligt modig för att berätta om sina problem och ju mer ni normaliserar samtal om psykisk ohälsa i er vänskapsgrupp desto lättare kommer det vara att börja öppna upp sig och desto bättre kan ni stöda och hjälpa varandra. Om du inte känner dig bekväm att berätta för alla vänner räcker det bra med att man berättar för en. Vem av dina vänner känner du att du kan lita på mest? Kan du börja med att försöka prata med den personen och åtminstone försiktigt antyda att du inte mår så bra just nu och att du behöver hjälp. Redan det är en början. Du behöver inte känna att du måste berätta allt direkt om det inte känns bekvämt. 

Det är jättebra att du har en trygg vuxen att vända dig till, din skolcoach kan säkert vara ett bra stöd för dig men det skulle vara viktigt att du fick träffa någon som kan hjälpa dig mer konkret med ditt mående och göra upp en plan för hur du ska börja må bättre. Det att du pratar med din skolcoach är en jättebra början. Man kan säga att det är det andra steget av trappan. Det första var att du insåg att du inte mår bra och att du behöver få hjälp. Du har nu tagit två jätteviktiga steg men sluta inte där. Du är redan på så god väg, nu gäller det bara att orka ta nästa steg.

Jag förstår verkligen behovet av att dränka sina sorger i alkohol och festande. Det fungerar som en bra distraktion för stunden. När hjärnan inte får samma sort glädjekickar i vardagen mera gör den nästan vad som helst för att få det på något annat sätt även om det bara är för en kort stund och även om det får konsekvenser senare. Du är helt tydligt en väldigt smart och analytisk person så jag tror inte att jag behöver förklara mer ingående de skadliga effekterna som kommer av alkohol. Det tror jag nog att du själv förstår. Jag tror också att du är medveten om att alkoholbruk är ett väldigt destruktivt sätt att hantera sina problem på som oftast inte leder till något annat än mer problem i framtiden. Alkohol är ju ett sorts gift. När man dricker det förgiftar man alltså kroppen. Man kanske inte märker av bieffekterna genast men sanningen är den att alkohol är ett ämne som orsakar nedstämdhet, det tar också upp till en vecka innan alkoholen man konsumerat försvinner helt ur kroppen. Vilket också betyder att de negativa effekterna (nedstämdheten) finns kvar lika länge. Om man då festar varje helg ger man inte kroppen en chans att återhämta sig ordentligt vilket betyder att du kommer spendera veckodagarna i ett konstant försämrat sinnestillstånd. Nu menar jag såklart inte att du mår dåligt på grund av ditt alkoholbruk. Det kan absolut hända att du skulle må dåligt, vara trött och nedstämd även om du var helt nykter. Men vi kan säga som så att när du dricker alkohol är det som att hälla bensin på elden och jag tror att dina chanser till att förbättra på ditt mående försämras om du inte också får ditt alkoholdrickande under kontroll. 

När det gäller barnskyddsanmälan förstår jag verkligen din oro. Det kan låta väldigt allvarligt och skrämmande, speciellt med tanke på det du skriver i hemliga rutan. Men du kan faktiskt ta det riktigt lugnt. Barnskyddet finns till för att hjälpa och stöda barn och deras familjer. Inte ta barn från sina hem och föräldrar. Omplacering till barnskyddsenhet är en väldigt drastisk åtgärd som man tar endast om barnets hemförhållanden är skadliga, farliga eller extremt dysfunktionella. Om man själv eller någon annan gör en barnskyddsanmälan kommer socialen inte storma in och slita dig från ditt hem och placera dig på barnskyddsenhet bara så där utan vidare. Det som händer är att det görs en bedömning av vilket sorts stöd som barnet och föräldrarna behöver och sedan utgår man därifrån. Barnskyddets ändamål är som sagt att stöda barn och deras familjer så gott det går. Det gör dom genom att jobba långsiktigt och i förebyggande syfte. Det är t.ex. inte ovanligt att föräldrar själva gör en barnskyddsanmälan för att dom upplever att dom behöver stöd i hur dom ska hantera vardagen och ge sina barn en så trygg uppväxt som möjligt. Om barnen lätt skulle tas ifrån en utan god orsak skulle ingen våga göra en barnskyddsanmälan. Om du trots allt oroar dig så rekommenderar jag att du läser på lite mera om barnskyddet, dess syfte, mål och tillvägagångssätt. Jag lämnar en länk här: Barnskyddet

Det bästa för dig i nuläget skulle vara att du fick kontakt med någon professionell som du känner att du klickar bra med och kan få förtroende för. Man ska inte känna att man behöver hålla tillbaka när man pratar om sitt psykiska mående eftersom den professionella man vänder sig till inte kan hjälpa lika mycket om hen inte får alla kort på bordet. Du får gärna ta kontakt med uppsökande ungdomsarbete i din kommun. Dom kan ge dig information om olika tjänster samt hjälpa dig med att söka rätt hjälp som passar just för dig. Dom erbjuder hjälp och stöd inom många olika områden och det är ett jättebra ställe att börja på. Läs mer om uppsökande ungdomsarbete i din kommun HÄR. Andra ställen du kan ta kontakt till är:

Ungdomsstationen Klaara
Ungdomsstationen Klaara i Vasa erbjuder hjälp för unga i åldern 12-29 år vid utmanande livssituationer och -kriser samt med problem som gäller psykisk hälsa, missbruk och beroenden. Du kan ta kontakt om du har till exempel symptom på depression, ångest, svårigheter att sova eller somna eller om du är orolig för din egen eller någon närståendes situation. Hjälp erbjuds också om du har svårt med skolan eller dina studier, om det förekommer problem i din vänkrets eller om framtiden bekymrar dig. Servicen är konfidentiell, frivillig och avgiftsfri. Ring 040 7276888 för tidsbokning och rådgivning på vardagar kl. 9-11. Du kan också besöka stationen utan tidsbokning på vardagar kl. 9-11. 

Ärligt Talat-chatten
Ärligt talat chatten är en nationell online-tjänst på nätet för 13-29-åringar. På Ärligt talat kan unga chatta online med professionella inom ungdomssektorn om frågor som är aktuella i deras liv. Handledarteamet består av ca 30 professionella (psykolog, psykoterapeut, skolkurator, socialarbetare, studiehandledare, ungdomshandledare, ungdomsledare etc.), som handleder unga med chatten som verktyg. Chatten betjänar varje vecka måndag till fredag kl. 09-12 samt kl. 19-22. Specialöppet arrangeras vid krissituationer, som t.ex. skoltragedier.

Psykporten för unga
Psykporten är en samling nätbaserade tjänster som främjar psykiskt välbefinnande. Genom tjänsten kan medborgare få information och verktyg för att ta hand om den mentala hälsan. De tjänster som är riktade till ungdomar och vuxna erbjuder information om psykiska svårigheter och mentalvårdstjänster. De innehåller också egenvårdsmetoder.

Kristelefon - hjälp och stöd i svåra livssituationer
Befinner du dig i en svår livssituation eller har du upplevt något uppskakande? Har ditt liv plötsligt förändrats och känns det oöverkomligt? Har du självdestruktiva tankar? Du behöver inte vara ensam, ring 09 2525 0112! Telefonjouren är öppen: må och ons kl.16-20 samt ti, to och fre kl. 09-13.

Droglänken.fi
Droglänken har bland annat test och mätare som du kan använda för att testa om du är beroende av t.ex. alkohol, droger, internet och spel. Här kan du också få rådgivning och information om hur du får hjälp och stöd med missbruk.

___

Här var några tips på vart du kan vända dig för hjälp. Du får såklart också ta kontakt hit alltid när du funderar över något eller om du behöver stöd. Vi finns här för dig!

Kom ihåg att du är värdefull och du förtjänar att må bra. Ibland går det tyvärr så som det gick för dig hos kuratorn. Att man inte känner sig som en människa utan bara som en i mängden. Så ska det inte vara men det är möjligt att det kan ta lite tid och några försök innan man hittar en person som man klickar bra med och som får en att vilja öppna upp. Det är helt vanligt och naturligt. Därför hoppas jag att du inte ger upp nu utan att du fortsätter kämpa. Eftersom du hittat en trygg person som du har förtroende för i din skolcoach kan du räkna med att det finns fler som hen som vill ditt bästa och kan hjälpa dig ytterligare. 

Jag förstår att du är jättetrött, det är helt okej. Du ska inte känna press att bli piggare igen, det brukar oftast göra saken värre. Försök att slappna av och acceptera att du i nuläget helt enkelt behöver mer vila och var stolt över de små sakerna som du orkar göra. Orkade du stiga upp ur sängen? Jättebra! var stolt över dig själv. Orkade du gå i duschen? Fantastiskt! Var stolt över dig själv! När man är nedstämd är det näst intill omöjligt att göra precis allt man klarade av när man mådde bra. Därför är det viktigt att man inte ser på sig själv med så stränga ögon eller håller sig själv till samma standard som när man mådde bra. Om du orkar kan du försöka göra upp små mål för dagen t.ex.

1. Stig upp.
2. Klä på dig.
3. Borsta tänderna.
4. Ät frukost
5. Ta dig till skolan 
6. Ät skollunch (Om matlusten är helt borta är det jättebra om du i alla fall kan äta lite)
7. Ät lite mellanmål när du kommer hem
8. Vila i 1h
9. Gör något som får dig att må bra t.ex. kolla serie, gå på promenad, ring en vän, rita osv.
10. Gå och lägg dig i god tid så att du får tillräckligt många timmar sömn.
11. Skriv tacksamhetsdagbok

Här är ett exempel på hur din lista med mål för dagen kan se ut. Det är jättebra om du har en konkret lista så att du inte bara tänker på sakerna du inte orkar göra utan att du flyttar fokus till det du lyckats åstadkomma istället. Kom ihåg att sätta lätta, snälla mål för dig själv i nuläget och sedan när du börjar må bättre kan du försiktigt öka lite på kraven. Vissa dagar kommer du inte uppnå alla dina mål. Sånt händer, försök att inte ta stress över det utan se det istället som en chans att försöka på nytt nästa dag. Det viktigaste är att du får de grundläggande pelarna för allmänt välmående att fungera. Alltså att du sover tillräckligt, att du äter regelbundet, att du rör på dig lite i alla fall och att du har meningsfulla sysselsättningar och människor att umgås med. När du har alla dessa områden under kontroll har du i alla fall en stadig grund att stå på när du bygger upp dig själv igen. Tacksamhetsdagenboken är också ett viktigt verktyg som långsiktigt främjar det psykiska välmåendet. Det går ut på att du varje kväll ska skriva ner minst tre saker som du är tacksam för idag. Det kan verkligen vara världens minsta saker, t.ex.

1. Det var fint väder idag.
2. Jag höll mig vaken hela lektionen.
3. Jag fick ett tuggummi av min vän.

Att göra det till en del av vardagen att skriva tacksamhetsdagbok och hitta glädje i de minsta sakerna i livet har en bevisad positiv effekt på våra hjärnor. Det är ingen quick-fix och det kommer inte lösa alla dina problem men det är precis som det andra jag nämnt, ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att vi inte börjar söka efter en enda lösning på alla våra problem. Verkligheten är oftast mer komplex än så och vi kan behöva förändra många saker med vårt liv och våra vanor för att främja vårt välmående. 

Kom ihåg att du inte behöver vara ensam i det här och att det finns trygga vuxna i din omgivning som vill hjälpa dig. Vi behöver alla stöda varandra när vi går igenom tuffa tider och ingen förtjänar att lämna ensam. Du har rätt att prata om ditt mående och be om hjälp. Du har också rätt att stå upp för dig själv och säga ifrån när du upplever att du inte får den hjälpen du behöver och förtjänar. Du får alltid prata med lärare när du känner att det blir för mycket och att du inte orkar. Då kan ni tillsammans fundera ut en lösning och en plan som passar dig.

Jag hoppas att det här var till någon hjälp för dig och att du fortsätter kämpa. Kom ihåg att vara snäll med dig själv och ge din kropp tid att återhämta sig. Jag har inga tvivel på att du kommer ta dig genom det här även om det är en process som kan ta lång tid. Du kommer garanterat att lära dig otroligt mycket om dig själv samt växa som person. Jag tror och hejar på dig! 

Varma kramar, <3

Rosanna