jag har nyss börjat ta körkortet, eller har väll närmare häften avklarat. Själv tycker jag att det går jättebra vissa gånger medan det andra gånger går sämre, riktigt skit känner jag mig efteråt. Jag vill verkligen ha körkort så jag kan ta mig någonstans och det hör ju liksom lite till.. men det är jättejobbigt. Alla teorilektioner gick hyfsat bra och dem har jag avklarade (förutom provet då). men jag blir lite nervös före varje körlektion och måste gå igenom hur man startar bilen, växlar osv före. Dessutom är jag rätt senreagerad och långsam..speciellt i situationer där det händer mycket och man måste tänka mycket blir allt kaos i hjärnan. Det är faktiskt vääldigt sällan körlektionerna är en njutning. Vad ska jag göra för att se mer ljust på det hela? vill ju kunna njuta av det men med alla regler som vinglar på i hjärnan blir jag bara så stressad. Känner mig inte ens som en fara för trafiken för jag tror helt enkelt inte jag fattar själv vad fan jag gör. Mest fasar jag för halkbanan, mest för att vi ska köra många elever tillsammans ca 100 km, varav en bit motorväg, och "storstads"körning och sånt. Skrämmer mig något otroligt och jag är redan nervös fast det är flera veckor kvar. Det känns som om det går så lätt för alla andra, och bilskolläraren tycker själv att det går lika bra för mig som medeltalet, men själv kan jag inte hålla med. vad kan jag göra för att få det att kännas bättre?
Hejsan,
du ska veta att du är långt ifrån ensam om dina tankar och känslor. Och det gäller inte bara att ta körkort, utan alltid då vi ska lära oss något nytt.
Jag går en datanom utbildning på kvällarna och tycker att exel, access osv är jätte svårt, känns vissa dagar som att jag aldrig kommer att fatta detta :(
Nån annan kanske har sådan känslor inför tex spanska lektionerna, (som kändes som en bra idé att välja då när man skulle välja tillvals ämnena).
Vi kommer alltid att måsta genomlida sådana perioder i livet, tyvärr. Men det betyder ju också att vi lär oss något nytt, vi vill vidare i livet, vi stagnerar inte, vi är framåt.
Du vill säkert vara en framåt person, det vill vi ju alla :)
Ett steg i den riktningen är nu att du ska ta körkort. Det är jobbigt, och det ska de vara också, då får vi känslan av att vi verkligen presterat något, skulle du bara gå in på bilskolan och vips, så skulle du ha körkort så skulle du definitivt inte vara lika stolt över dig själv sen då du har klarat det.
Men det är klart att vissa dagar känns det som att NEEEEJJJ, nu ger jag upp!!!!
Men sen nästa dag (förhoppningsvis) känns det igen bättre.
Det känns säkert inte så just nu , men jag lovar dig att det kommer en dag då du skrattar och inte kan förstå hur du kunde tycka att det var svårt och krångligt att köra i stan mitt i värsta rusnings trafiken, helt säkert, den dagen kommer!!!!
Jag minns före jag tog körkort, fast det är 100 år sen, då jag frågade en lite äldre kompis hur man vet vilken växel man har i då det är mörkt i bilen, så man inte kan se på växelspaken.......
Du får gärna skratta åt mig, det bjuder jag på ;D
Det verkar ju som att du berättat om dina funderingar för din bilskollärare, det är ju jätte bra och om han/hon tycker att du är helt normal så är det inget att fundera över tycker jag!!!
En bilskollärare som jobbat en tid är härdad, de vet nog vad som är normal nervositet och vad som inte är det ;)
Du ska lita på din bilskollärare!!!
Det kommer helt säkert att gå jätte bra då du ska och köra, du kan lita på att din bilskollärare inte skulle ta dig med om han/hon inte ansåg dig redo för att göra det. Hans/henns eget liv hänger ju på det också på ett sätt.
Släpp alla dåliga tankar, du är jätte bra och duktig på att köra bil!!!!
Lycka till hälsar ungdomsinformatören Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar