problem

Hejsan!

Oj vet du, det är klart att du är lite rädd och nervös och osäker när du tänker på flytten. Det för ju så mycket nya saker med sig - nya miljöer och nya kompisar och nästan ett nytt liv. Så känns det nog för de allra flesta, det är en så naturlig del av vägen mot självständighet.

Men du skriver att du inte trivs i gymnasiet du går i nu. Då är det vad du ska ta fasta på. Och om du ännu till hittat en yrkesskola som låter intressant och motiverande för dig så är det viktigt att fokusera på. Även om gymnasiet är en bra grund att stå på, speciellt om man har lite svårt att hitta i vilken yrkesbransch man själv passar, så ska du inte behöva vara kvar där om det får dig att må dåligt. Det kan bara leda till att du i slutändan ångrar att du inte tog chansen.

Är det något annat än flytten som oroar dig? Hur tar dina föräldrar det att du kanske ska flytta? Förhoppningsvis är de stöttande och vill att du ska göra det du drömmer om - i så fall: be dem peppa dig! Berätta att du oroar dig och låt dem komma med tröstande ord. Och du vet, de finns ju nog kvar där ändå. De kommer inte att försvinna någonstans. Du kan ringa dem så ofta du vill och åka hem när du får chansen.

Sen: skulle du bo i ett internat i så fall? Möjligheten finns alltid att bo med någon annan. Då skulle du inte behöva känna dig lika ensam och du skulle alltid ha någon att prata med - eller bara vara tyst med - någon som finns där hela tiden helt enkelt. Om du bor ensam så finns det nog många knep för att du inte ska känna dig så ensam. Ha på radion eller tv:n hela tiden, hör på musik, sysselsätt dig helt enkelt. Vi vet sådana som bor ensamma och aaalltid har på radion, med motiveringen "jag vill höra att någon pratar med mig!"

Hur som helst kommer det nog att vara spännande i början. Det är det alltid. Men du ska också komma ihåg att eftersom du åker dit för att studera så kommer du att få en heeel massa nya intryck, nya vänner, nya studier, ny information - så mycket att du kanske inte ens hinner tänka på att du har hemlängtan. Det brukar vara så när nya studier inleds, man är så helt fullproppad med information att hjärnan "stänger av" i slutet på dagen. Och igen: föräldrarna och barndomshemmet finns kvar där för dig om du ångrar dig!!

Så SATSA! Tycker du är modig som sökt till en skola och gjort något åt det att du inte trivs i ditt gymnasium. Det kommer nog att gå bra. Heja dig!!

hälsar ungdomsinformatören Liselott och storasyster/sommarjobbare Angelica