Hjääälp

Hej!

Tack för att du skrev in till oss.

Ledsen att höra att du inte har mått bra på sistone. Skoltrötthet kan verkligen ta udden av det mesta, och göra så att vardagen känns jobbig och meningslös. Men jag undrar om det också finns andra saker där i bakgrunden som gör att du inte mår bra, när du även har börjat få självmordstankar? Självmordstankar är ganska vanliga när man inte mår bra, men kan vara oerhört obehagliga att ha. Man ska aldrig lämna ensam med såna tankar, utan man ska prata med någon om hur man mår och vad man känner. Helst en professionell inom (mental) hälsa. Oftast betyder inte självmordstankar att man verkligen vill dö, men de betyder att man inte orkar leva såsom livet är just nu. Det som är bra med det är att det går ju faktiskt att ändra på hur livet är just nu, utan att för den sakens skull behöva dö. Men man kan behöva utomstående hjälp med det, för att kunna se sina möjligheter och vad man kan göra för att svänga livet till det bättre igen. När man mår dåligt så kan det vara väldigt svårt att själv se såna svar, eftersom hjärnan är så trött av att processa de jobbiga känslorna och tankarna. Hjärnan gör sitt bästa, men ibland räcker det inte riktigt. Vi människor är flockdjur, så vi behöver naturligt varandra, även i såna här situationer.

Eftersom du skriver att du studerar, så skulle jag rekommendera att du tog kontakt med antingen studiepsykologen eller studerandehälsovården och berättar hur du upplever din vardag och dina tankar just nu. De kan därifrån hjälpa dig vidare om det behövs. Jag tror det skulle vara bra om du gjorde en utredning för depression, på grund av självmordstankarna. Kom ihåg att vara ärlig vid besöken även om sådana saker, fastän det kan kännas svårt att säga det högt, men ju mer de vet desto bättre går det att hjälpa!

Eftersom din skoltrötthet påverkar både ditt mående och din skolgång negativt så skulle jag också råda dig att fara och prata med studierådgivaren/handledaren på din skola. Ni kan tillsammans diskutera hur man bäst sätter upp din skolgång så att den skulle passa dig bättre i den levnadssituation du har just nu. Exempelvis genom att sprida ut kurserna mera och ta ut en längre studietid så du hinner återhämta dig.

Jag önskar dig all lycka till, och kom ihåg – det är en dålig period, inte ett dåligt liv! Våga ge det tid och ta hand om dig själv, för det kommer bli bättre igen <3

Kram, Kix