Min pojkvän är alltid snäll med mig, men då han sa det där (hemliga rutan) så fastnade det väldigt hårt i mig.
Jag borde prata med honom om det här. Han kommer säkert ångra att han erkände det där till mig, men om han inte erkänner hur jag får honom att må så kommer vi inte att kunna lösa problemen. Kanske jag tror att jag måste lösa allt själv, kanske det är problemet just nu.
och nu, då jag bara går runt och skäms/desperat försöker fixa min ångest/ignorerar alla problem, så har vi lite förlorat en gnista i vår relation och jag blir så rädd.
Jag blir ibland så arg och frustrerad på allt, det känns som om jag sitter fast, som om jag gör fel och lever fel. Det är väl skammen. Jag måste sluta skämmas. Den förstör ju allting, det är bara så svårt att låta mig själv vara.
Då jag mår dåligt tvivlar jag på mig själv så mycket att jag börjar ge upp och sluta försöka. Då känns det som om jag inte gör tillräckligt och då kommer skammen. Eller kanske jag inte slutar försöka egentligen, det bara känns som om jag inte duger. Jag blir så nedstämd och alla glada känslor tonas ner, också känslor som stärker relationen. Det är inte bra om min pojkvän hela tiden måste trösta mig.
Jag vill att vårt sexliv ska bli som vanligt men det går ju inte om jag mår skit hela tiden och är frånvarande i tankarna och då jag mår bättre så blir det väl en sån press på att allt ska funka igen att det inte går...
Jag är ju fast i någon slags ond cirkel som är typiskt ångest men jag vill inte att min relation sugs in i den också :( BUÄÄÄÄÄÄÄÄÄ
UngInfo svarar
Hej!
Tack att du delar med dig, det är bra att inte bli ensam med sina tankar och funderingar. Det är också fint att du skriver ner dina tankar, det verkar som att du har många funderingar som snurrar runt i huvudet för tillfället.
När jag läser det du skriver så tycker jag att det låter som att du är väldigt hård mot dig själv. Du skriver att det känns som att du måste lösa allt själv och du pratar om att du försöker “fixa” ångesten. Tyvärr är lösningen sällan att försöka trycka undan ångesten eller att ignorera/fixa den. Du skriver ju också själv att ångesten bara blir värre när du känner en press på att inte ha ångest. Jag förstår att du inte vill att ditt förhållande ska påverkas eller ta skada av ditt mående, men samtidigt är det också naturligt att ert förhållande påverkas då du inte mår bra.
Jag tänker att det viktigaste just nu är du får den hjälp du behöver. Jag skulle rekommendera att du tar kontakt med en psykolog för att få hjälp att lista ut varför du mår som du mår och så att du kan få hjälp att börja må bättre. Om du studerar så kan du ta kontakt till studerandehälsovården. Om du jobbar kanske du har arbetsplatshälsovård? Annars erbjuder också Kriscentret Valo samtalsstöd fem gånger kostnadsfritt (https://www. mielenterveysseurat.fi/valo/ kriscenter/?lang=sv).
Om du känner att du vill diskutera ditt förhållande och sexliv mera så kan du också skriva till Ärligt talat-stödchatten, där finns en sexualrådgivare på plats varje tisdag kväll (https://arligttalat.fi/).
Jag hoppas att du ska få den hjälp du behöver och önskar också att du ska kunna släppa pressen och istället vara snäll mot dig själv. Du är inte dålig och du har inte gjort något fel, du mår bara dåligt just nu och behöver hjälp för att kunna börja må bättre, och det finns hjälp att få! Önskar dig det bästa, lycka till!
Mvh
Psykolog Camilla
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar