Förra frågan handlade om träningstiden 3h, det var ett missförstånd cx
Men iaf har jag bytit grupp.
"med tanke på er simtid så skall det inte vara några problem" sa de.
Men jo. Det är det.
Tävlingstider och träningar har stor skillnad.
Och vet ni vad som är värst?
Han som kallade mig anorexiabarn går i den gruppen.
YEEEEE....
Iaf var jag på söndag med den, den dagen då jag officielt böt grupp.
Förr var jag först i min grupp.
Jag förväntade mig inte vara först i den nya. Men inte heller att jag var sist.
S-E-R-I-Ö-S-T
VET NI HUR MYCKET JAG DOG DEN DAGEN.
Man har inte råd att vara skit i den gruppen!
Jag är sist! (inte hela tiden)
och den som är först är tre år yngre än mig.
(Det stör mig också, fått höra tusen gånger om " i din grupp finns en som e 3 år yngre än dig och typ dubbelt snabbare än dig" men so what! hon har energi osv!!)
När läraren sa att vi ska simma verra (asså slött) så måsta jag endå simma hårt fö alla andra simmade på mig eller så blev jag jätte efter -.-"
Sen hatar jag när de simmar förbi mig. Asså 1:an simma förbi mig. hatar det.
Det får mig att känna mig långsam som en snigel och får mer press på mig.
ojjsan, min stela, hungriga, trötta, underviktiga kropp kan inte speciellt mycket.
jag bara hatar det.
De är inte som när en bil kör förbi dig på motorvägen.
Det är hämskt.
Och om ja ska få mera muskler måste jag äta. Och där får jag IGEN press på mitt ätase!
Jag vill tbx till min grupp!
min långsamma grupp!
Sen så är ett annat problem att jag glömmer mina fötter när jag simmar.
"JAG" finns vid armarna. När de blir trötta kmr jag på att oho, jag har 2 fötter.
Det suger att va sist med typ 15 m från den andre. Man känner sig långsam och vill absolut inte att nån ska kila förbi en. Det är det värsta som finns.
O sen hatar jag pressen på att äta.
På lördag var jag så trött på det så jag skippade alla måltider förutom kvällsmat.
På träningen slog tanken mig att vad hämskt min kropp måste känna sig, den måste tro att jag är på en hämsk flykt.
(lovar att jag är stelare än dig)
Hatar att känna mig långsam.
Sedan sa flickorna att denna träning var rätt slapp.
OM DET DÄR VAR EN SLAPP ÖVNING JAG KNAPPT ÖVERLEVDE... VAD HÄNDER NÄSTA SÖNDAG!???!
sen sa läraren att detta var en hård träning...
tror mer på flickorna.
Jag är så pass dålig att jag inte kmr att klara den träningen i 2 år eller något. Blä.
Sen finns rädlsan för han som kallade mig anorexiabarn.
Vad kmr han att säga om mina magplask, min kropp, min långsamhet osv?
Jag hatar hans humor och betende. Fastän han inte skulle sagt något har jag alltid hatat honom.
Sen då man inte ryms i banans ände på kanten måste man dingla i repet. Dit far ju typ 20% energi me allt sparkas o stönas efter luft.
Det var rätt sött då 11-åringen fråga vf jag var så blek så sa jag att jag bara är ljus, sen fråga hon hur mycket jag äter och jag svarade 5ggr pär da. (JA! jag vet att jag ljög! Men typ halva gruppen var där, inte kunde jag ju säga " jag skippade maten på lörda" och sen fråga hon va jag äter som frukost och svarade gröt. Det tyckte hon var bra.
Sen fick jag en kommentar att mina ögon var fina .-.
asså... typ... första gången en "random" säger något sånt och värkligen menar det.
wow.
och... första gången någon kallar min anorexiabarn och menar det -.-
hjälp D.
Så... kan ni skriva tips på hur man blir bättre? som.. gymppa varje dag?
tränar 4ggr pär vecka
Nu skrev jag lite råddigt men saknar mina gammla träningar.
Den andra flickan jag flyttade med tkr att det är bra.
Men hon fattar inte mig! Hon fattar inte hur tungt det är för mig! Jag har bättre tider än henne men hon klarara sig bättre på träningen. Hon blev inte ens chokad när jag berättade vad pojken sa.
Hon fattar ju inte.
Vet ni vad som var hämskast! JAG FRÖS PÅ TRÄNINGEN!
Inte frusit sen jag fick mina 5kg men nu frös jag! Jag är på ruta ett!
Min hälsovårdare visade inte heller någon glädje. Hon sa att jag är på samma sträck.
BMI:et visar sjukligt underviktig.
Om jag inte hade växt ett par cm hade den visat betydande undervikt.
Jag är på ruta 0
sjuklig underviktig stel och långsam simmare.
Jag vill inte äta 5 ggr pär da heller, det är FÖR jobbigt!
vf räcker det inte med 3? "för att hjärnan inte kan lagra utan behöver energi" sa hälsoläraren. Sen någo att hjärnan tar skada, vadå tar skada? blir man... trög eller vadå?
Om jag skulle få bestämma skulle jag äta 3- ggr pär dag .-.
jag är ju inte hungrig.
Och nu när jag har så tuffa träningar måste man ju nästan börja hetsäta.
Förr klarade jag mig på... typ... 2-3dl soppa om jag hade brottomt. Nu måste jag äta 10dl eller något.
""med tanke på er simtid så skall det inte vara några problem"
men med tanke på JAG och HÄLSA fanns inte med.
Nehepp...
vad ska jag göraaaaa :(((!!
en långsam underviktare
Hejsan, Vi har haft lite mycket nu på sista tiden men här kommer nu äntligen ditt svar.
Min första tanke när jag läser din fråga är: varför fortsätter du med simningen? Det verkar ju inte som att den ger dig något. Det är bara en massa elände med alltihopa, ursäkta uttrycket.
Kanske du kunde hitta någon annan fritidsysselsättning som inte skulle ge dig så mycket olust och elände. Du måste ju inte vara med på simningen eller vad?
Jag vill inte att du missförstår mig nu, men det verkar som att mycket av allt elände och bedrövelse som du mår så dåligt av i ditt liv har att göra med simningen. Folk som kallar dig fula saker, du fryser, allt känns jobbigt osv.
Jag menar det måste ju finnas annat du kunde syssla med som inte skulle ge dig en massa olyckliga tankar och göra dig ledsen.
Men jag vet också att om man har hållit på med en grej jätte länge, kanske sen du var liten. Jaaa, då är det inte så lätt att helt plötsligt sluta med det. Föräldrarna börjar undra, folk frågar och liknande.
Men om man har saker i sitt liv som inte känns bra, som inte ger en styrka och glädje, tjaa, då tycker iaf jag att livet är för kort att kasta bort på sånt.
Jag vill iaf bara ha sånt i mitt liv som ger mig glädje och som gör att jag orkar med sånt som alla har i sitt liv som inte är så kul och trevligt. Man slipper inte undan allt tråkigt, det gör ingen. Men bara man har något som är jätte roligt och givande så orkar man med det tråkiga.
Det är samma med vänner och folk man umgås med. Om man har typer som stjäl ens energi, jobbiga personer som man helst skulle vara utan. Då ska man så smidigt som möjligt och förstås utan att såra någon annan dra sig bort från sådana människor.
Vi är alla oss själva närmast, VI SJÄLVA är det abslut viktigaste i VÅRA liv.
Ta kontrollen över ditt liv och fyll det med saker som gör dig glad och lycklig och rensa bort sånt som gör det motsatta.
Stor kram från ungdomsinformatören Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar