Ensamhet

Hej!

Jag förstår att du är ledsen, och trött på att vara ensam. Att känna sig ensam och bortglömd är ingen rolig känsla. Men den goda nyheten är att ensamhet inte är något som behöver vara bestående för resten av livet. Tvärtom så är ensamhet något som går att ändra på. Det är synd att dina vänner har "dissat" dig helt efter att de fick pojkvänner. :/ Du är inte den enda som har varit med om att en kompis har "glömt bort" en när de blir tillsammans med någon. Det är tyvärr ganska vanligt att det händer, när man har träffat en partner, är nyförälskad och vill spendera all tid med den personen. Då är det ganska lätt hänt att ta sina kompisar för givet och att inte prioritera dem längre på samma sätt om tidigare. Detta kan ske både medvetet och omedvetet, och utsätts man för detta av sina kompisar känner man sig sviken och bortglömd.

Har du försökt att prata med dina vänner och berättat för dem hur du känner? De kanske inte är medvetna om hur de har behandlat dig och hur ensam du känner dig. Om du inte har pratat med dem om problemet så kan de inte veta allt som du tänker, utan du måste berätta det för dem. :) Genom att prata med vännerna så uppmärksammas de om sitt beteende och de får veta hur åsidosatt du känner dig, och så förbättras förhoppningsvis situationen och de börjar ta mera kontakt med dig igen och tar sig tid till att umgås med dig. Du skriver att de inte vill umgås med dig och att du vet det eftersom du "ser" det på dem. Ibland kan man tolka in mera i en situation än vad som faktiskt finns där, ifall man känner sig sviken. Då tolkar man allting som händer i enlighet med sin egen uppfattning för att förstärka det man redan "vet" eller känner. Tar ett exempel: Kompisen hör inte av sig på en vecka. Känner man starkt från tidigare att kompisen inte bryr sig, så uppfattar man lätt situationen som att kompisen inte tar kontakt på grund av att den inte vill ha något att göra med en och att kompisen inte alls vill prata/träffas/bryr sig. Om man inte har några sorgsna känslor inblandade eller negativa erfarenheter så kanske man bara rycker på axlarna och tänker att kompisen har fullt upp just nu, och så tar man istället själv initiativ till att kontakta kompisen. Hur man reagerar har också att göra med hur bra/dålig självkänsla man har. Detta betyder inte att dina känslor inte skulle vara berättigade. Såklart är allt du känner riktigt och ingen kan känna något fel. Det man känner är alltid äkta för en själv, oberoende andras motiv och vad som är riktigt i situationen. Jag vill bara poängtera att alla uppfattar saker och ting olika, och ser saker ur olika perspektiv. Därför är det bäst att prata med varandra och dela sin syn på saken, samt få höra den andra personens uppfattning och eventuella förklaring.

Du kan också försöka skaffa nya vänner att umgås med. Olika fritidsaktiviteter, intressen och olika evenemang för ungdomar är bra sätt att träffa folk på och kanske hittar du några nya vänner samtidigt? Via jobb och skola kan man också få nya vänner. Vänner som man har träffat på samma jobb, utbildning eller fritidsintresse har man ju oftast något gemensamt med. Att du länge har känt som att du inte har passat in kan bero på att du bara inte har "hittat rätt" ännu, alltså hittat sådana vänner och umgängeskretsar som passar dig. Försök att tänka positivt, och tänka att andra vill umgås med dig. Försök vara glad och utåt, prata med folk. Man dras oftast till sådana personer som verkar utåtriktade och positiva, framom personer som ser ledsna ut, är blyga och drar sig undan. Nu säger jag inte att du är en sådan person, men det är en bra sak att tänka på. Och jag tror nog att det finns personer som bryr sig om din existens, åtminstone vi på Decibel, för du är värdefull precis som du är <3

Eftersom du bor i en kommun i Norra Österbotten, så vill jag tipsa om "Torsdagstolerans" i Jakobstad. Torsdagstolerans är en ungdomsgrupp för unga som känner sig ensamma eller annars bara vill träffa andra ungdomar. Målgruppen är 15-20 år, men jag tror nog att man är välkommen även om man är något år äldre eller yngre. Länk till mer information om torsdagstolerans: http://www.acceptans.fi/vad-gor-vi/torsdagstolerans/

Kramar och hälsningar från Caroline