Oroliga

19.08.2014
Hej decibel!
Jag och mina kompisar är väldigt oroliga för vår kompis. Våran kompis var förr väldigt sprallig och glad, full av energi.
(Lite rund) hon älskade fredagar som tillbringades med en chips påse och pepsimax.
Nu under den senaste tiden har hon blivit oroligt smal och ser sjuk ut, hon springer 3 ggr i veckan och äter bara onyttigt på fredagar, andra dagar får hon inte enns njuta av en glass. Lördagar är också förbjudna. Nuförtiden ser hon tröttare och svagare ut, ansiktet är "mindre" benen är pinnsmala samma gäller armarna. När hon sitter syns alla ben på ryggen. Magen dras innåt och revbenen syns. Hennes rumpa och bröst har försvunnit och mellan benen är världens längsta mellanrum! Hon ser sjuk ut och vi är därför oroliga.
Låter detta som något man borde oroa sej över och tala om med andra?
Tacksamma är vi för svar! :) Rädda

Ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna svarar

26.08.2014

Hej Rädda!

Absolut låter det som något att bekymra sig för! Och även om det inte skulle vara något på gång, så är inte bekymmer bortkastat eller i onödan. Det visar bara att man bryr sig och det i sig kan vara tusen gånger mera värt än all "ne, vi inbillar oss säkert", "det är kanske inte vår sak att säga till", "men tänk om hon blir sur på oss" eller "vi överdriver nog bara!" Allt som visar att man bryr sig, att man lägger märke till förändringar hos kompisen och att man visar att man vill hennes bästa - det kan ju inte vara annat än bra. Det visar ju bara att ni är kompisar av bra kvalitet! Så bekymra er inte för om ni gör rätt eller fel när ni oroar er! Men gör gärna något åt situationen!

Det finns flera saker ni kan göra - men ni ska ändå minnas att det inte är ni kompisar som har ansvaret för henne. Dels har hon såklart det största ansvaret själv. Men även den smartaste, mognaste, mest insiktsfulla kan rådda in sig i sina egna tankar om hon/han lämnas ifred med dem och de får chansen att växa sig stora och överväldigande. Men dels så är det de vuxna runtikring henne som borde SE henne, se förändringen, och ingripa. För de vuxna har också ansvar för henne. Och då menar vi inte bara hennes föräldrar, utan även hennes lärare, skolhälsovårdaren, hennes idrottstränare om hon har sådana osv. Har de inte "håxat" något, så ska ni göra dem uppmärksamma på förändringarna hos henne. Ni ska absolut säga till!

Minns också att kompisar ofta känner sina vänner långt bättre än vad vuxna gör. Det är vanligt att tonåringar slutar berätta om stora delar av sina liv för sina föräldrar, för det hör till utvecklingsprocessen att frigöra sig och så småningom stå på egna ben. Nackdelen med det är ofta att de slutar berätta hemma vad de tänker och känner. Och det är de två sakerna som formar en människa, inte alls så mycket vad människan är med om eller vem hon umgås med. De egna känslorna och tankarna kanske hon bara i bästa fall berättar för någon kompis - de flesta andra kanske hon håller masken med. Vi menar alltså att det kan vara just ni kompisar som vet mest om henne och att det därför är ni som borde berätta det vidare till någon som kan hjälpa henne. Men också att ni kanske inte vet allt. Det kan vara tusen gånger värre i hennes huvud än vad hon visar för er. Om det är så, så är det ju ännu viktigare att ni inte "låter henne slippa undan med det" och att allt bara blir värre då.

Så gå till den vuxen i hennes närhet som ni har förtroende för. Prata med hennes mamma (går ju även att göra per telefon, sms, mejl, fb osv) eller en favoritlärare eller hälsovårdaren. En fördel med att tala om er oro för henne med skolhälsovårdaren är att då tar hon över en del av ansvaret och börjar kolla upp er kompis. Kanske kallar hon in henne för en extra hälsokontroll - där det kommer fram att hon gått ner i vikt och därför börjar det frågas upp och kollas upp. Då kan hon också ta kontakt till hemmet och göra dem mera medvetna om vad som är på gång osv. En skolhälsovårdare har en bra handlingsplan för sådant här. Kanske hennes föräldrar faktiskt ÄR oroliga, men vet inte riktigt vad de ska göra åt det eller kanske inte "når fram till henne"? Tillsammans utformar de en plan för hur de ska gå vidare med henne.

Er roll blir då att INTE låta er kompis övertyga er om att ni borde vara på hennes sida MOT de vuxna, inte låta henne smita undan er också och gömma sitt mående och inte låta henne fortsätta med eventuella skadliga tankar. Framförallt ska ni inte smittas av hennes nya tankar och ni ska inte heller själva fokusera så mycket på utseende i hennes närhet. Förflugna små ord om fett eller klädstorlekar eller mängden mat på lunchtallriken kan göra allt värre. Var som vanligt - om något, så lite gulligare och roligare. Visa att ni finns där för henne och inte tycker annorlunda om henne som PERSON, även om ni oroar er för hennes kropp (=utsida). Försök att peppa hennes självförtroende med komplimanger som handlar om hennes insida, stöd henne i tex fritidsintressen och dra ut henne på upplevelser, så att hon inte lämnar sittandes ensam med sina tankar.

Så tala med någon nu! Eller skicka fast länken till er fråga här, eller kopiera er text, och skicka så har ni halva jobbet gjort redan!

Vi önskar er styrka - och önskar alla hade vänner som ni <3

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej
För 4 dagar sen märkte jag att det plötsligt sved i armhålan och då märkte jag att jag hade ett litet sår där huden var borta. Tänkte inte så mycket på det men undrade hur de kunde uppstå så plöts...
Läs mera

Hej! Jag har varit på blodprov och skulle kolla om jag fått svar i omakanta. Jag har kollat tidigare då jag fått svar på några av testen men skulle nu kolla resten. Men när jag loggade in (testade fle...
Läs mera

Jag har en stark känsla av att något är fel i min kropp. Det känns som att inte allting står rätt till.

Under många år har jag dragits med psykisk ohälsa. Djupa långvariga och återkommande depressio...
Läs mera

Jag har i snart 5 1/2 år använt A-vitamin fuktgivande nässpray för mina nässlemhinnor. Jag har då jag var yngre (barn, tonåring) haft riktigt svåra näsblödningar som tvingat mig att fara till akuten o...
Läs mera