Svårt att sova

Hej Hjälp mig!

Det här med att ha svårt att sova känner jag tyvärr väl igen, speciellt när man inte kan sova på grund av de tankar som helt enkelt håller en vaken. Så mitt enkla råd är att ta tag i tankarna först. Jo, det är enklare sagt än gjort, men i sådana här fall hjälper inte praktiska tips som att ha mörkt och svalt i rummet eller dricka varm mjölk före man går och sova och liknande. Du måste få bukt med de tankar som håller dig vaken, du måste få stopp och tyst på dem först.

Så det här med hypokondri och rädsla för plötsligt död, det har en förklaring som kan hjälpa dig på vägen mot att bli av med dem. Se, inom utvecklingspsykologin så talar man om ett utvecklingsskede som ungefär går ut på att inse att allt det man trott att är tryggt och beständigt och odödligt inte alls är det.

Det man vanligtvis brukar prata om när det gäller den mentala biten av både puberteten och hela utvecklingsprocessen från barn till vuxen är ju att man går mot mera självständighet och söker sin identitet. Rent praktiskt syns det här på att man exempelvis mer och mer tar sig ut i världen, utan föräldrarnas stöd och närvaro. Det finns liksom en "drive" i de flesta tonåringar att göra det här, en längtan, en äventyrslust, en nyfikenhet. Det kan till och med bli lite väl mycket av den här drivkraften bort från familjen, vilket gör att en del kan bli riktigt oförsiktiga och dumdristiga, ta för stora risker, göra för korttänkta beslut, inte se konsekvenserna av allt de gör osv. Det här försöker då Moder Natur förhindra, så att ungdomarna helt enkelt inte ska ta livet av sig på köpet, så hon har hittat på ett slags gummiband som drar dem tillbaka lite: rädslan att förlora det trygga och bekanta. Det i sin tur syns praktiskt på att vissa tonåringar plötsligt inser att varken de eller föräldrarna eller familjen eller kompisarna är odödliga. Vem som helst av dem kan närsomhelst råka ut för en olycka, sjukdom osv som gör att de försvinner, eller egentligen att mattan skulle dras undan under ens fötter.Det gör en genast lite försiktigare igen, får en att igen uppskatta det där trygga och bekanta, tänka efter två gånger osv.

Vissa unga kanske tänker de här tankarna i något skede, men lider inte desto mer av det, medan andra får svår ångest av de här tankarna, eller - som du - exempelvis hypokondri. Poängen är att det bara är tankar. Och tankar är tack och lov något vi själva bestämmer över. Det går sällan så lätt och snabbt som att "nu ska jag sluta tänka så här", utan kräver nog en del ansträngning för att man ska få makten över sina tankemönster och kunna förändra dem. Det tar en stund att få tyst på den här typen av tankar, och det är självklart att det går så mycket lättare om man får hjälp med det. Helst av någon som faktiskt har det som jobb att få bort den här typen av tankar, tex en kurator, terapeut eller psykolog. De flesta vanliga människor, tex kompisar eller föräldrar, har såklart inte de metoder, redskap, råd, förklaringar eller övningar som behövs och de skulle troligen försöka med "men det är väl bara att sluta tänka sådana där tankar och somna!"

Så det är mitt förslag. Sök hjälp med att få bukt med de här tankarna. Naturligtvis ska du göra allt det där praktiska för att lättare somna och få sova ostört, som att inte motionera eller se på skärm med blått ljus strax före du ska sova. Men det är ju RÄDSLAN du behöver bli av med. Och monster under sängen försvinner inte bara genom att man säger att de inte finns. Så försök att bota din rädsla, så ska du se att du så småningom kan sova igen <3

Kram, Liselott