Jag har under många många års tid lidit av ätstörningar. Började med Ortorexi som övergick i anorexi (var sjuk i ca. 9 år) förrän det hela gick över i aggressiv bulimi. Varit av och an in på sjukhus, in på dagavdelningar hit och dit in på psykiatriska avdelningen mestadels tvångsvård ovh dygnet runt vård.
Jag har nu försökt med så himla många utvägar och kommer ingenstans, det är frustrerande. Mitt hjärta mår uruselt, har en massa komplikationer, levervärderna är förhöjda, har begynnande njursvikt och tarmarna är helt kaos, kan inte bajsa utan magmedel. Har frätt sönder strupen och magmunnen är förslappad. Jag är så rädd, riskerar nu att bli inlagd igen mot min vilja. Där matar de upp en 10+kg och sedan skickas man hem för att svälta igen. Det börjar bli ohållbart. Hela min familj och omgivning lider ju av det här och jag känner mig bara i vägen, allt är mitt fel. Åker in varje dag till sjukhus för att kolla puls och tryck och varje gång påpekar mamma att de skall ta in mig. Får ju inte vara ensam heller. Och jag vill inte in på avdelning igen. Jag orkar inte med maten, med att aldrig få vara i fred, jag får inte gå på wc eller i duschen själv utan vårdare, får inte gå ut utan vårdare och rullstol, får inte äta själv, får inte heller sova utan vak. Vet ni jag har panik jag känner att jag bara vill slippa allt.
Sjukskötaren Julia svarar
Sjukskötaren Ira svarar
Hej!
Det att du har insjuknat i en allvarlig ätstörning är inte ditt fel.
Ätstörningar kan drabba vem som helst. Vi kan definitivt tro att du mår mycket dåligt, och att det är tungt för dig.
Avdelningen är ett bra och tryggt alternativ då man behöver mer stöd med ätandet och avstående från kompensation. Men du har rätt i att det handlar inte enbart om vikten, utan det är viktigt att man också i en längre tid får bearbeta sina tankar och känslor. Har du haft något diskussionsstöd mellan avdelningsetapperna? Det andra vi kommer att tänka på, är huruvida du skulle ha möjlighet att få vård på Fredrikakliniken, som är specialiserad på vård av ätstörningar?
Mitt i en ätstörning kan världen kännas mörk och hopplös, men du ska veta att det alltid finns hopp! Vi har sett det, gång på gång, hur personer blir friska trots en lång sjukdomsperiod. Vi uppmuntrar dig att ta emot all hjälp som erbjuds, som hjälper dig stå emot ätstörningens krav. Kanske du tillsammans med dina närstående kan motivera till vårdansvariga varför du behöver mer vård, och utöver det att vikten rättas till lite. Det är viktigt att du får bearbeta det underliggande, det som uppehåller sjukdomen.
Sköt om dig!
<3: Ira & Julia
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar