Det var länge sen jag skrev hit.
Jag är då underviktaren, tävlingssimmaren som skrivit mycket hit på paino.
Men ja...
Jag har klagat på att jag inte klarar på träningarna här och ni har svarat att jag skall sluta men jag vill inte :/
Simning... är jag.
Och jag vill fortsätta.
(frågade en annan ungdomssida och de tyckte också som ni)
Men jag märkte att det är bara när de hemska testen ska göras vill jag inte simma.
En dag hade vi ett test att man skulle simma 2km 400m.
Pauserna var 5sek - en halv sek långa.
Jag var sist men det var inget förvånande.
Vi simmade 100m , paus, 100m, paus.
Det gick bra i början och jag hängde med.
Men... jag vet inte exakt när men jag började sacka efter stort.
Min lärare gav mig något som skulle ge energi och det gav det, jag hann ikapp dem... men det funkade bara ca 200-400m.
Jag sackade efter och hann inte ta pauser eftersom jag kom så sent.
De andra var i mål medan jag hade 25m kvar.
Det var så hemskt att jag började gråta när jag simmade.
Det måste ha sett väldigt patetiskt ut.
Jag hann inte ta bort tårarna från siimglasögonen. Tja... jag började gråta och önskade att ingen såg.
Jag började tänka på att vad gör jag här?
Efter 2km sa min lärare att jag skulle bryta medan andra simmade 400m.
Det kändes löjligt att jag inte årkade 400m till och jag fick frågor.
Min lärare började med sitt: det var bra, kämpakämpa!
o allt sånt.
Det sårar.
Han gör inte det åt någon annan. Han vill väl motivera mig genom att säga jaksaa jaksaa!
osv men nja... jag tänker på att han måste säga det för att jag är så långsam o int årkar osv
Han sa att jag ska överraska mig.
Men iaf... nu tkr ni väl igen att jag ska sluta?
Men jag vill inte sluta.
Jag vill bli bättre osv men då måste jag äta.
Det är ju det som är problemet.
Jag känner inte törst eller hunger vilktet är irriterande.
Varför? Är det någon sorts.... funktion i kroppen när den tror att man är på flykt?
Sen så vill jag inte heller äta.
Det är skönt att hoppa över maten fast jag vet att man skall äta men...
Jag är ennu på mina 45kg och 168cm.
Men som... dom där testerna suger.
Jag vet inte vad jag skall göra.
Om jag slutar med simning glömemr jag bort helt bort det där med att äta.
Hur ska jag komma ihåg att äta 5-6ggr pär dag?
Och hur ska jag årka?
Ibland missar jag middagen för att jag var upptagen med spotify eller något.
Heheh...
Alltså, jag gör andra saker som kanske inte är så viktiga över maten.
Eller... hur får man sig att känna hunger och törst?
Nog känner jag hunger ex i skolan om man ätit dåligt men då äter jag nötter.
Men det lustiga är att jag inte var hungrig efter 2km testet.
Så jag tog bara en profeel and that's it.
Så varför känner man inte hunger och törst?
VF är jag hungrig i skolan men inte efter träningar?
Hur ska jag komma ihåg att äta?
Hur ska jag få mig att strunta i det jag gör och äta middag?
Sedan så stör jag mig på bilringarna.
Varför har lilla smala jag fett på magen?
De skulle heldre kunna vara på händerna så man slapp bli gemförd.
Nä, de är inga jättar men tillräckligt stora för att störa mig.
Spec när man sitter så känner man hur degen lutar över byxan.
Jag har inte brytt mig i att försöka träna bort det för jag behöver ju fettet.
Men kan jag träna bort det med plankan?
Under simningen började jag tänka på om det är såhär det känns för anorektiker.
Sedan så känner jag mig trött fastän jag sovit 10h+
har det med undervikten att göra?
Vad mer har man om man är underviktig? underviktaren
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Ungdomsinformatörerna Sanna och Lena svarar
Hej igen vännen!
Ungdomsinformatörerna Sanna och Lena ska svara på din fråga på måndag (speciellt Lena har ju bra koll på det här med träning och energi), hoppas du orkar vänta tills dess? Ha en skön helg!
Hälsar ungdomsinformatören Liselott
Hej Underviktaren!
Okej, vi ska försöka bena ut dina tankar och funderingar lite. MEN vi tänker också säga rakt ut hurudana tankar din fråga väcker hos oss.
Du säger att du simning är = du. Visst kan det kännas så om man hållit länge på med något - men vännen, du är nog mycket mer än simningen. Jag har själv hållit på med fotboll i snart 18 år och kan nog känna igen mig till en del i tankarna om att man inte har något annat än sin hobby och utan det har man inget. Men faktum är att det finns så mycket utanför simningen!! Tro mig, jag har talar av erfarenhet! Det finns ju så mycket annat i ditt liv - vänner? familj? husdjur? Och allt du kan göra tillsammans med dem: Titta på film, ha tjejkväll, gå ut med hunden, lyssna på musik, laga mat tillsammans åt hela familjen, läsa en bok, börja med en ny hobby, gå ut på en löprunda bara för skojs skull, hoppa på trampolinen... Massor!
Men om du tycker att du fortsättningsvis vill hålla på med simningen, måste du acceptera att det kommer att vara kämpigt och att träningen (testen) och tävlingarna kan göra dig besviken ibland. Du måste bli lite tuffare och kunna ta de här besvikelserna och "motgångarna" på rätt sätt - det är inte hela världen. Om du lär dig att göra det kommer de att bara göra dig bättre - ja, fastän det kan låta fånigt är det faktsikt sant, man måste lära sig att förlora också. Visst känns det tungt och kanske pinsamt att vara sist, men istället för att gråta borde det få dig att kämpa hårdare - om simning alltså är något du på riktigt vill satsa på. Av erfarenhet kan jag säga att om man orkar ta sig över de tuffa stunderna, kommer man att uppleva fina saker också - vilket är belöningen av hårt arbete och därför känns de extra bra och man kan vara extra stolt över sig själv.
Det är tydligt att dina tränare bryr sig om dig och det är därför de säger att du kan tex bryta och det är därför de vill heja på dig. Deras kommentarer är inte menade för att såra och du ska nog aldrig tro det. Vad gav din tränare åt dig för att få mera energi? Du märkte ju själv att det fungerade? Kanske du kunde ta sådana på varje träning? Vad har du i dricksflaskan under träningarna? Kanske du kunde ersätta vattnet med en sportdryck, tex "energi"tabletter som blandas med vatten för att orka bättre.
Att du inte känner hunger eller törst beror troligen på att du vant din kropp med en minimal mängd näring, så för att klara sig har din kropp accepterat att den inte känner sig hungrig. Om du äter regelbundet, ens lite åt gången, så kommer din kropp vänja sig med att få mat och då kommer den också att börja känna av hungerkänslan.
Varför skulle du glömma att äta om du slutade med simningen? Det beror ju helt på dig själv!! Du vet själv att du inte "glömmer" att äta pga spotify eller dylikt, du har bara gjort ett medvetet val att inte äta. Du måste ändra den här inställningen för att lyckas äta 5-6 ggr/dag. Du måste prioritera på ett annat sätt. Tänk på simningen - varje maträtt du sätter i munnen kommer att göra dig starkare och snabbare i vattnet sedan.
Ofta när man tränat hårt kan det hända att man inte känner hungern direkt efteråt. Men det är alltid viktigt att äta efter träningen, eftersom det är då kroppen mest behöver energin för att kunna återhämta sig snabbare och för att kunna bli bättre.
Och bilringarna du pratar om, det tror vi knappt att du har. Det är helt normalt att magen kommer lite över byxkanten när man sitter - det är så det ska vara. Speciellt för kvinnor är det viktigt med lite extra på nedre magen - det är till för att skydda livmodern och alla kvinnor har det åtminstone i någon form oberoende hur bra kondis eller låg fettprocent man har. Visst kan du träna magmusklerna med plankan, men man kan inte punktförbränna fett och därför kommer plankövningarna att stärka hela magmuskulaturen inte bara nedre magen.
Att känna sig trött fastän man sovit tillräckligt kan nog bero på undervikten. Du får inte i dig tillräckligt energi, vilket gör att din kropp och knopp känner sig sega och trötta. Undervikten kan också orsaka andra symptom, tex göra att man fryser hela tiden, att ämnesomsättningen inte fungerar som den ska (du går inte på nr 2 på toan varje dag), att menstruationscykeln rubbas, man kan få rytmstörningar...
Var snäll och läs din tredje till sista mening på nytt. Börjar inte dina egna varningsklockor ringa när du pratar om anorexi? Om inte, så det borde de nog. Ta dig en ordentlig funderare om det faktiskt är såhär du vill leva hela din ungdom? Att kämpa med att inte äta och inte orka istället för att njuta av livet och det roliga som händer runt om kring?
Hoppas på att det blir bättre! <3
Hälsar Ungdomsinformatörerna Lena och Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar