Rädd.

Hej!

Att vara rädd är normalt, det är bara det man är rädd för som varierar. Alla har någon period i livet då de känner ganska stark oro för något visst, oftast något som är "aktuellt" i tex kompiskretsen eller i media. För tonåringar i Österbotten idag är det tex mopedolyckor, depression, utbrändhet, rasism och mobbning som kan vara saker som man kan oroa sig för. Också anorexi hör dit. Det varnas överallt om att tonåringar är i riskzonen för detta. Man hör stories genom kompisar eller på radio om andra som har råkat ut för tex en mopedolycka eller har anorexi, kanske läser om det i tidningar, på bloggar osv... Ju mer man hör om det, ju mer kanske man börjar oroa sig för att det ska hända en själv. Fastän man, som i ditt fall, äter bra och väger normalt, kan man bli rädd för att själv drabbas. Om en våldtäkt sker någonstans nära så börjar man oroa sig för att det ska hända en själv. Eller kanske man blir lite rädd att köra sin moped, börjar tvivla på att bilarna runt en följer trafiklagarna eller att man ska vurpa. Man känner sig plötsligt "dödlig".

Man andas ut, det är mer än normalt och egentligen hälsosamt att akta sig för det som kan vara farligt. Det är bara självbevarelsedriften. Men låt inte rädslan börja styra dig så att du får en fobi för det du är rädd för. Försök inte tänka på vikt och mat, vad som är normalt eller inte osv. Om du skulle vara rädd för att hamna i en mopedolycka istället för att få anorexi, skulle du inte få sluta köra moped och därmed begränsa din rörelsefrihet.

Så slappna av, vännen, det är OK.
Hälsar webbredaktören Liselott och ungdomsledarna