Hjälp!

Hej Carolina15!

Äsch ja, det var knepigt. Vad måste man egentligen göra för att räknas som en god vän och vad är för mycket begärt, alltså att man själv mår dåligt av det? Vad kan en vän förvänta sig, kräva? Alla har vi lite olika uppfattningar om det, och ännu fler föreställningar om vad vi tror att andra har för uppfattningar om vänskap.

Ganska ofta brukar det vara så att vi tror att kompisen ska bli arg eller besviken på oss för något, och blir sedan förvånade när kompisen ändå är förstående och förlåtande. Men ibland gör vi också sådant som vi vet att kommer att göra vännen ledsen, och vännen blir faktiskt ledsen av det också. Då gäller det att både prata om det och göra en massa andra vän-grejer för att stärka vänskapen så att den klarar sig igenom den krisen. I olika relationer blir vi nog ändå nu som då besvikna och ledsna på varandra, eftersom inga två människor kan vara sams hela tiden, tycka lika om allt, vilja samma saker eller ens ha möjlighet att göra samma saker. Inga två personer passar så bra tillsammans att de aldrig skulle bli ledsna på den andra, inte i längden. Och när man hör om tex bästisar som påstår att de aldrig grälar, så blir i alla fall jag alltid lite misstänksam. Kanske det i sådana fall egentligen handlar om att den ena alltid låter den andra vinna, den ena alltid håller tyst om sina egna åsikter eller viljor eller att den ena alltid är rädd att den andra ska lämna hen ifall hen säger emot sin kompis?

Just nu, när du ska välja om du ska fara med kompisen till hennes mammas stad, så har du och din kompis olika behov. Hon vill kanske att du ska komma med till hennes mammas för att hon vill visa upp sitt liv där för dig, eller visa upp sin kompis för sin mamma, eller för att hon kanske inte har så många kompisar där och känner sig ensam där och därför vill ha med dig? Du i din tur är lite osäker och nervös inför att resa till hennes pappa, eftersom där kommer att finnas två av dina större rädslor i livet just nu: att sova över långt bort och inte förstå allt som sägs. Båda är helt förståeliga och acceptabla - du har rätt att vara rädd och osäker för vad du vill, ingen har rätt att säga att du är fånig eller barnslig. De är dessutom inte alls ovanliga rädslor, många delar dem, inte bara tjejer i din ålder. Tänk hur mycket av all rasism i världen som bland annat grundar sig i att man känner sig osäker när man inte förstår vad folk säger (på ett annat språk), och kanske är rädd att de ska prata om en eller om något annat viktigt som man nu missar? Och de flesta barn är nog lite rädda för att sova långt borta hemifrån, både för att stället och omgivningen är okänd och för att man inte kan ta sig hem så lätt eller bli hämtad om man får hemlängtan eller något händer. Okända ställen skrämmer ofta för att man känner att man inte har någon kontroll över situationen då, tex att man tror att man inte skulle hitta tillbaka om man gick vilse där. Det är väldigt ursprungliga rädslor det här.

En av de här två rädslorna skulle du kanske kunna övervinna rätt lätt, men två stora grejer känns nu som lite för mycket. Och den känslan måste du nog nästan ta på allvar, tycker jag. Vi borde alla lyssna lite mer till våra magkänslor, eftersom de ofta säger oss vad vi egentligen tycker och tänker om saker. Och framförallt brukar magkänslan varna oss för sådant som vi inte skulle må så bra av. Ganska ofta tvingar oss livet - eller till och med våra egna åsikter - att ändå göra det som magkänslan säger att vi inte borde. Vi kanske tycker att jamen nu kanske vi missar något otroligt kul bara för att vi är fega, vi kanske påminner oss själva om att "man måste ta risker här i livet, annars upplever man ingenting", kanske vi redan betalat för det eller bokat det eller så är det mamma som säger att vi nog borde åka. I ditt fall kanske det är just kompisens besvikelse som är den största motivationen du har till att åka?

Och ja, då måste du göra ett val. Är din trygghet och bekvämlighet värd att göra henne besviken för? Som sagt, hon kanske inte blir besviken ändå, eller kommer snabbt över det. Och det kan ju hända att det skulle bli en fantastiskt kul resa om du åkte... Problemet är att du inte har någon kristallkula att skåda in i framtiden med och därför inte vet vad utfallet av ditt val blir. Men så är livet, det finns ingen facit man kan kika på längst bak i boken. Vi bara måste göra de här valen ibland och sedan leva med konsekvenserna. Att göra de här valen hör också till uppväxten från barn till vuxen, för som barn var det kanske ändå oftare föräldrarna som bestämde åt en. Då kunde man alltid skylla på att det ju var mamma som förbjöd en att fara på den där festen eller pappa som anmälde en till det där lägret. Får man friheten att välja själv så måste man också ta ansvaret för det valet. Blev det inte så lyckat som man hoppats, eller blev det superbra, så tar man den erfarenheten med i beräkningen nästa gång man gör ett liknande val.

Om du väljer att åka till hennes mamma med henne, så är mitt råd att försöka förbereda dig så bra du kan. Vad är det värsta som kan hända där och hur gör du om det händer? Säg att du och din kompis börjar bråka, vad gör du konkret då om du känner att du bara måste hem? Går det bussar? Närvarhur, och har du råd med biljetten? Var hittar du kartor så att du hittar till busstationen? Ju bästtre förberedd du är, desto mer i kontroll känner du dig och desto mindre rädd och osäker blir du - och högst troligen kommer aldrig någon av de där farhågorna att hända ens. Om du väljer att stanna: hur ska du motivera det för henne så att hon förstår? Hon kommer troligen att bli lite besviken och ledsen i alla fall, men hur minskar du på besvikelsen? Hur kan du förklara hur du känner? Det lönar sig inte att ljuga eller hitta på någon ursäkt för att slippa undan, men var också stark i din egen bevarelsedrift. Är du rädd att sova över, så stå för det och skydda ditt mående. Visst ska man tänja på sin bekvämlighetszon och våga göra saker man är lite rädd för också, annars vågar man snart inget alls, men allt med måtta. Du ska inte tänja så mycket på den att du far illa av det.

Hoppas att du blir nöjd över ditt val i slutänden - och det kommer nya resor oavsett hur du väljer idag.

Lycka till, kram Liselott