årkar inte

22.05.2014
Nuläget ser ungefär ut så här:Är ensam. Har inga vänner jag kan umgås med (har aldrig haft det). Är deprimerad. Känner mig utanför i min klass, blir inte direkt mobbad, men de hälsar aldrig på mig eller frågar hur jag mår på allvar. Går omkring med självmorstankar. Vill inte gå till nån psykolog.
Vad ska jag göra? e
Angelica

Praktikant vid Decibel Angelica svarar

Ungdomsinformatören Sanna svarar

03.06.2014

Voi gulle vännen! <3

Vi ber jättemycket om ursäkt för att du fått vänta på svar. Vi har riktigt många frågor att svara på nu och vi skriver så fingrarna glöder.

För det första undrar vi: hur känns det nu? <3 Är det likadant eller känns det ens pikulite bättre? Ibland har ju tiden den effekten på såna här känslor - de blir lite lättare att bära och allt är inte längre så där jobbigt akut.

Om det fortfarande känns likadant eller närapå likadant så är vi riktigt ledsna för den saken. Du skriver ganska kort och vi har rätt många frågor vi undrar över här. Har du tidigare haft nån vän eller har du alltid känt dig så här ensam? Vi förstår att det känns jobbigt och tröstlöst som det är nu, men försök att inte ge upp även om det känns som om världen rasar. Allt kan ändra sig så snabbt, vet du.

Det kan hända att utbudet av vänner i samma ålder inte är så stort där du bor heller, men tror du att du kan få bekanta från andra håll? Det är förstås roligt att ha vänner som är nära, men så fungerar det ju ändå inte alltid. Vi skulle så gärna vilja se att du hade nära vänner, vad skulle hända om du började prata med någon tror du? Om du försökte närma dig någon? Det finns alldeles, alldeles säkert människor som kommer att tycka om dig och vill umgås med dig precis för att du är den du är.

Du skriver att du inte vill prata med någon psykolog, men du säger också att du har självmordstankar. Det här gör oss oroliga. Det skulle vara så jättebra om du kom dig för att prata med någon professionell om det här - det är faktiskt så att självmordstankar tas på stort allvar och är nog ett tecken på att man behöver mer hjälp. För vet du vännen, sånt här ska du inte behöva gå igenom ensam. Skolhälsovårdaren och skolkuratorn finns där för dig, kom ihåg det.

Om det känns absolut absolut omöjligt att prata med någon i verkliga livet finns det också internetsidor där man kan chatta och få hjälp och stöd med sådana här saker. Du kunde också ringa någon telefonnummer, kolla in våra Hjälp-sidor. Sluta panta-chatten är öppen mellan mån-ons kl 19-22. Ev. luth.-kyrkan i Finland har också en chatt som är öppen varje torsdag mellan 16-22.

Kolla också in Psykporten för unga, där kan du få mer information om var du kan få hjälp. Du kan också göra självtest om bla depressionssymptom där, råder dig verkligen att gå in och se vad som finns där.

Försök nu att göra något åt det här!! Visst? Prata med NÅGON. Det lättar så mycket att inte behöva bära allt själv, och vet du, det finns alltid någon som har varit med om liknande saker. Det går att komma sig ur det här, det lovar vi <3

Massa kramar, tänker på dig!

hälsar ungdomsinformatören Sanna och storasyster Angelica

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Känner mig konstant stressad och har ångest vet typ inte varför det kan ha att göra med all press och prov i skolan och att jag vill se ut på ett visst sätt hur blir jag mindre stressad?
Läs mera

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera