Panikattack

Hej på dig,

Vad bra att du tog kontakt och vill bena ut grejen kring ångest /panik. Svaret till dig kommer att bli långt, med mycket info, trots att du skriver att du läst på, men alltid svårt att veta vad man läst. Så ifall detta är bekant för dig så får du tar det en gång till :) Redan att prata och få mera kunskap om ångest och panik hjälper.

Det är nämligen så att alla människor känner av ångest nån gång under sitt liv, det är jätte vanligt. Men varför gör man det då? Jo för att ångesten har till uppgift att tala om för oss att något är fel och att man måste göra något åt saken. Ångest är en naturlig reaktion i hotfulla situationer och har på så sätt en överlevnadsfunktion. När det inte finns någon “verklig” fara och det inte finns något som “måste göras” kan de känslor som ångesten överväldigande och istället förlama och hindra aktiviteter i livet.

Människor vi jobbat med, hör vi ofta säga att ångesten finns och sitter i kroppen. Och så är det, ångesten är väldigt kroppslig, därför upplevs den så obehaglig också. När man har ångest känner man rädsla och oro. Det är starka känslor som man känner och det brukar också känns i kroppen. Då man blir orolig kan hjärtat slå snabbare och hårdare, man känner hur pulsen rusar, andningen bli snabbare och musklerna drar ihop sig. Man kan börja svettas, bli yr, darrig eller må illa, eller känna ett tryck över bröstet, som att det är svårt att andas. Det kan kännas mycket, mycket obehagligt och skrämmande. En känsla av att ångesten blir starkare och starkare upplevs ofta , och det blir den också. Oftast når den en kulmen, med jätte stark ångest, men så sen börjar den lätta. Det är bra att veta att den alltid går över och det är inte farligt!

Man kan bli rädd för att bli rädd, efter att ha upplevt en panikattack. Då kanske man slutar göra något som man gjorde när man fick panikångest första gången, eller slutar vara på stället där man fick det. Man kan också börja undvika platser som är svåra att ta sig ifrån om man får panikångest, som tåg, bussar, bio eller andra platser där det är trångt eller mycket folk.

Att undvika platser eller situationer för att man är rädd att få ångest är ingen bra lösning, eftersom det kan göra ångesten värre eller att man blir mer rädd. Istället ska man söka hjälp.

Det är vanligt att panikångest kommer när man är med om något stressigt eller jobbigt, eller när man slappnar av kan den också komma. Det kan vara att det är mycket att göra i skolan, problem med kompisar, familjen, ett dödsfall eller något annat taskigt. Oftast kommer panikångest utan att man är beredd och utan att man då vet varför. Därför förstår man ofta inte vad det är som händer, och det kan vara mycket obehagligt.

Man kan lära sig att hantera panikångest, och bli av med det. Reaktionerna i vår kropp hänger ihop med hur stresshormonerna jobbar. Denna sorts upplevelse brukar kallas för panikattack och det som händer i kroppen kallar vi för symptom på en panikattack. Och du nämnde att du brukar få panikattacker så det är antar vi liknande symptom du då känner som vi beskrev här ovan.

Man kan göra vissa saker själv också då man känner att nu får jag panikångest. Här kommer några tips:
Tänk att känslorna inte är farliga, utan normala.
Leta efter en stol eller en lugn plats att sätta dig på.
Försök att andas lugnt, djupt ner i magen. Lägg en hand på magen och känn andningen, du kan räkna såhär andas in- andas ut- andas in andas ut och du koncentrerar dig helt på din andning i lugn takt.
Beskriv för dig själv vad som verkligen händer just nu, prata högt för dig själv. Låt dig känna det du känner i kroppen.
Vänta, och känn hur ångesten minskar. Du vet att den går alltid över!
När ångesten eller paniken kom så höll du säkert på med nått. Fortsätt med det, planera vad du ska göra sen, börja om med det du tänkte göra.
Om man är inomhus kan man pröva att gå ut en stund. Ibland hjälper det, eftersom man får sinnesintryck och våra stresshormoner klarar då bättre av att lösgöra sig.

Sen genom att vara öppen och prata med andra, så ser du att du inte är den enda som har sådana attacker. Men oftast så använder vi oss kanske av fel ord och säger ”äsch jag får sån ångest då och då”, istället handlar det över att man kanske blir störd över nått eller så. Men den som upplevt riktig ångest eller panik vet hur det känns.

Oavsett om man har haft panikångest en eller flera gånger kan man få bra hjälp. Det är alldeles onödigt att gå omkring ensam och fundera över ångesten/paniken ensam. För det hjälper så mycket redan att prata med någon. Skolkuratorn, är ju en jätte bra yrkesperson att vända sig till och hon kan ju vid behov ge dig en tid till någon annan att prata med. För eftersom man kan lära sig någon metod för att hantera sin ångest/panik, så därför är det så viktigt att ta kontakt med skolkuratorn, skolhälsovårdaren, ungdomsstation eller via en mentalvårdscentral .

Oftast är den vanligaste behandlingen/hjälpen någon form av samtalsterapi var man får tillsammans lära sig hantera symtomen och få stor hjälp, även medicin för en viss tid kan behövas och avslappningsövningar kan vara till stor hjälp. Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att man får pröva sig fram till rätt hjälp som är anpassad efter vad man själv behöver.

Så börja med att kontakta tex. en ungdomsmottagning, hälsocentral eller skolhälsovården. Den man träffar där kan hjälpa en att söka mer specialiserad hjälp om det behövs.

Kom ihåg;

Ångesten/paniken är inte farlig! Den går över! Du är inte ensam om att ha ångest/panik!

Fråga mera om du behöver!

Hoppas du finner nått som hjälper dig och nu finns det snö, kliv ut i snödrivan och gör nått skoj :)

Hälsar Ancha och Camilla