Social ångest?

25.11.2014
De här senatse åren har jag märkt att när jag blir nervös, t.ex. inför en presentation för klassen, darrar jag något otroligt. På den senare tiden har jag börjat se likheter mina tendenser och en kompis' panikattacker. Jag darrar i hela kroppen, kan inte sluta förrän "faran är över" (=presentationen är gjord), jag kan inte sitta stilla utan måste röra på benen, ofta överväger jag att anmäla mig sjuk för att inte behöva ha presentationen etc. Också om jag ska träffa nytt folk får jag samma känsla av panik och skulle helst av allt bara gömma mig i mitt rum resten av dagen. Har jag någon slags social ångest? -

Specialungdomsinformatören Susanna svarar

27.11.2014

Hej,

Att bli eller vara nervös inför att hålla presentationer, tala inför folk eller träffa nya människor är mycket, mycket vanligt idag. Kanske delvis på grund av att det finns ett enormt tryck på oss människor då det gäller hur perfekta och duktiga vi ska vara i dylika sociala situationer och på hur god självkänsla vi ska ha. Och för stor press av ett eller annat slag skapar just osäkerhet, otrygghet, rädslor och ångest. Som i sin tur kan ge upphov till många olika kroppsliga reaktioner, som t.ex. hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående, darrningar, svårt att andas m.m. Man kan egentligen se dessa reaktioner som en naturlig signal från kroppen att nu är något på tok i systemet, nu är det för mycket av något och nu behöver något förändras för att systemet ska lugna ner sig igen. T.ex. då det gäller social fobi så är det ofta rädslan för att bli negativt bedömd av andra som blir så stor att den tar över allt annat och som skapar ångesten.

Graden på ångest kan variera väldigt mycket från person till person och för att diagnostiseras (av sjukvårdspersonal) med något ångestsyndrom, med t.ex. social fobi eller paniksyndrom så behöver ens liv och livskvalitet påverkas ordentligt av ångesten eller fobin. Med påverkas menas då att man inte längre kan leva det liv man vill leva utan ångesten eller fobin har tagit överhanden, styr en hel del av livet och får en att undvika att göra olika saker som man annars skulle ha gjort. Har man väldigt kraftig ångest av något slag kanske man i något skede t.o.m. behöver mediciner för att handskas med det. Positivt är att man idag kan få väldigt bra hjälp för sin ångest av olika terapiformer, t.ex. KBT-terapi har visat sig vara väldigt effektivt för olika ångestsyndrom. KBT-terapi hjälper en att bli mera medveten om sig själv och hur man påverkas i olika situationer, om sina känslor och tankar och ger även redskap att själv lära sig hantera sin ångest.

Men det finns också många människor som upplever panik eller ångest i olika situationer – i varierande grad - men som lever ett ”vanligt” liv ändå, som på något sätt lär sig hantera sin ångest och sin panik. Antingen då med hjälp av någon professionell eller på egen hand. Eller t.ex. genom att läsa böcker om ångest och ångesthantering. Och den allra vanligaste formen av ångest är kanske den vardagliga oro som alla människor känner av till och från. Så ångest är ett vitt begrepp och huvudsaken blir egentligen att fundera på hur den påverkar ditt liv just här och nu! Ångest eller rädsla är ju egentligen något som vi människor behövt för att överleva genom tiderna; rädslan har varnat oss för faror av olika slag men idag får ångesten litet andra proportioner och idag kan man nästan säga att ångest är rätt rädsla, men vid fel tillfällen!

Så viktigt för dig är nu att fråga dig själv hur stor din ångest är, hur mycket den sociala ångest du upplever begränsar ditt liv och får dig att dra dig undan situationer som du egentligen skulle vilja kunna delta i eller hantera? Hur mycket av din tid som går åt till att fundera på den? Kanske kan du också titta litet på om något hänt i ditt liv under de senaste åren som skapat mer osäkerhet och rädsla än vanligt? Och om du kommer fram till att ångesten tar för mycket plats och hindrar dig från att leva så ta kontakt med skolhälsovården/studenthälsovården (om du studerar) eller direkt med hälsovårdscentralen i din kommun – så kan de hjälpa dig att hitta en bra terapeut. Allt för att du kommer ett steg vidare med detta, får lära dig mera om din ångest och även får bra redskap att hantera den. Så att din energi inte enbart behöver gå till att fundera på det här och oroa dig inför olika situationer utan så att du får vara den unga människa du är, i alla situationer!

Varma kramar och allt gott på vägen!

H.Susanna

 

1 Kommentarer

  • :) 26/11/2014 10:08pm (9 år sen)

    Jag hade samma problem som du när jag gick i femman, hela kroppen darrade, rösten var ostabil och fick hjärnsläp under redovisningen. Jag kunde inte sova dagen innan heller för att jag var så nervös inför redovisningen. Idag sju år senare så darrar jag inte alls, jag sovar bra och blir bara nervös sekunderna innan själva redovisningen och de första 10 sekunderna av redovisningen sen så släpper nervositeten helt och jag blir normal. Det där med att du är nervös inför presentationerna är normalt och det blir mindre, och mindre jobbigt ju fler gånger du gör det. Ett tips är att öva in presentationen så att du kan det ut och in så att du gör din presentation felfri även om du är hur nervös som helst.

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Känner mig konstant stressad och har ångest vet typ inte varför det kan ha att göra med all press och prov i skolan och att jag vill se ut på ett visst sätt hur blir jag mindre stressad?
Läs mera

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera