Stress

Hej!

Grattis till sommarjobben!!! För precis som du skriver så ska du vara jätteglad att du fått sommarjobb, eftersom konkurrensen är så väldigt hård om dem och du är ganska ung. Man måste nästan ta vad man kan få numera, eftersom det annars lätt blir en ond cirkel: utan erfarenhet kan man inte få de "fina" sommarjobben som ser bra ut på CV:n - men utan de fina sommarjobben får man ingen erfarenhet. Det är absolut bäst att börja med det man nu får och sedan bygga på med tex fiffiga extrakurser (som hygienpasset eller Första Hjälpen-kursen) och små extraknäck under läsåret (som tex barnklubbsledare) så att man har en bättre chans följande år.

För det handlar ändå mest om chanser och odds. Ett vanligt sommarjobbsställe kan få hundratals ansökningar, men de är alla nästan likadana, så i värsta fall drar de ett namn ur hatten - eller väljer grannens barn eller dylikt. Och så väljer arbetsgivarna gärna de äldsta med rätt utbildning och mest erfarenhet - och då får 16-åringarna oftast bara hoppas på att det blir just deras namn som dras ur hatten. Så vännen, men två sommarjobb har du redan lyckats jättebra! Och med två olika jobbs erfarenheter har du så mycket bättre chanser nästa år. Det blir nog bra. Försök att inte ta ut bekymren i förskott, "Most of the things you worry about never happen!"

Men vi kan ändå gissa varför det stör dig så att andra fick "bättre" jobb än dig och varför du oroar dig för nästa år. Kanske är det simpel, vanlig och lättbotad avundsjuka det är frågan om? För folk tävlar ju så himla mycket om allt mellan himmel och jord och jämför allt och alla. Sommarjobben kan av många ses som ett mått på hur duktig och framgångsrik man är, som typ betyg i skolan eller resultat i sporten. Fastän vem som får sommarjobb alltså inte alls alltid har mycket att göra med vem man är och hur bra man är utan på slumpen eller de rätta kontakterna ("fusk"). Du gjorde säkert inget fel eller var mindre värd än vännerna som fick det jobb du sökte. Kanske har du en stark tävlingsinstinkt eller höga ambitioner? Det kostar att känna så, i form av avund och besvikelse och även de är känslor som man måste lära sig att hantera så att man inte lider så mycket av dem. Förlåt att vi låter som några gamla tanter nu med pekfingret i högsta hugg, men ibland måste man också lära sig att man inte kan få allt och att vara glad för kompisarnas skull också. Det är inte KUL att tänka så, men världen är nu bara så här f*rbannat pissig ibland och det måste man antingen lära sig att leva med eller så får man gå omkring och vara missbelåten och besviken och avundsjuk istället.

Men överlag är det väldigt vanligt att känna precis som du känner nu - du behöver inte alls känna att vi knäppt dig på näsan nu (tillrättavisat dig) eller som att det är något fel på dig. Och vi fattar såklart att du inte vill höra det här heller, men vi gissar att du också är allmänt irriterad för att det hör till åldern. Thänx, tänker du säkert nu, men vi ska förklara: På samma sätt som 4-åringar har trotsålder för att de har så starka viljor och dålig självkontroll ännu och inte kan fatta att man inte kan göra allt än eller få allt, så är det en trotsålder att vara i tonåren. Man VILL så himla mycket och då är det inte kul när världen säger stopp eller lägger krokben för ens planer. Klart att man blir allmänt arg och irriterad på allt möjligt då. Hur j*vla kul är det nu att höra att man är för ung eller för oerfaren för att få tex sommarjobbet man drömmer om - eller inte råkade ha tur just då? För det är ju jobbigt det också, att först söka ett jobb, sedan föreställa sig om hur det skulle vara att jobba där, vad man skulle göra för lönen osv - och sedan inte få jobbet!!!

Det är okej att vara arg och irriterad emellanåt. Ibland till och med "utan orsak", tex om man har PMS. Men gränsen borde gå när det börjar förstöra för en själv. När man inte kan njuta av en vacker dag, inte kan uppskatta det man har (tex sommarjobben du redan har), är en bitch mot kompisar eller föräldrar... Försök både att hitta ett sätt att påminna dig själv om det du har som är bra och dels ett sätt att få ut ilskan på något annat. Skrik i kudden, boxa ett fantasiansikte i piloxingen, far ut och spring i vårluften... Hitta "ditt" sätt att få utlopp för all irritation så att du slipper den sedan. Och "ditt" sätt att bygga på ditt självförtroende lite - för ofta finns det ett starkt samband mellan jämförelse - avundsjuka - självförtroende, har vi märkt. Du kan btw läsa mera om avundsjuka i frågan "avonsjuk!!" med datum 22.5.12 i kategorin Relationerna->Kompisarna här på Våga fråga, där talade vi om just det här alldeles nyligen.

Ha en underbar jobbsommar,
hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna