Vfr är det så svårt?!

27.08.2014
Jag mår så jälva dåligt. För ungefär 2 år sen så var jag deprimerad. Jag grät hela tiden, ibland årkade jag knappt ur sängen. Jag ljög om att vara sjuk och stannade hemma. Men det blev bättre. Jag blev mer social, fick bättre självförtroende och en helt perfekt pojkvän som är 2 år äldre. Men det känns som om jag fallit tillbaka ner i gropen. Jag är så kritisk om mej själv. Vissa dagar kan jag känna mej fin därhemma, och så tittar jag i en spegel i skolan.. Och ibland kommer det som en chock för mej. Hur jag kunde bli så "ful" på en timme. Då kommer dendär rösten i huvudet som säger: vafan trodde du?! Att du kunde vara vacker?! Det är så ironiskt att jag ibland bara kan skratta åt mej själv och mina inbillningar. Jag känner mej så ecklig. Jag började skada mej själv för någon vecka sedan. Och jag fattar vaför dom gör det nu. Det är något att koncentrera sig på. Och det blir lättare för stunden..
Min pojkvän visade sej inte vara så perfekt heller. För någon vecka sedan så fick han ett utbrott när han var full. Han messade att jag skulle sluta vara otrogen, sluta ligga med domdär jävla bögarna, att han skulle göra slut. Det gick tillockmed så långt att han kallade mej jävla fitta.. Jag grät ögonen ur mej. Jag ringde och frågade varför han sa så. Han sag att han inte visste, att han inte kom ihåg. Vi grät båda två i telefon på varandra. Detta har också hänt tidigare.. Han är helgullig och sånt men när han är sur tar han ut allt på mej. Han säger ibland att han vill knulla med någon.. Och jag säger, det blir nå inte med mej, men du får räkna med att bli singel på kuppen. Jag blir så jävla sårad när han säger att andra är vackra, för jag har så dåligt självförtroende. Jag har talat med honom.. Han försöker undvika att säga såna saker nu, men vissa ggr slipper det ut. Och vi bråkar så mycket om hans rökande. Jag står inte ut när han röker, eller blir hög. Jag vill inte att han skadar sej själv. Jag slutade bry mej om mej själv för länge sedan, men jag hatar verkligen när andra skadar sej själva. Det får mej att må dålit.
Plus att min bästa vän blivit en bitch. Hon umgås med en annan tjej och de talar skit om alla hela tiden, smiter iväg från mej och min kompis. (Vi brukade vara ett gängpå 4) När hon är utan dendär tjejen så är hon hur snäll som hellst. Men jag har kommit på dem att tala skit om min kompis. Jag höll på att koka sönder! Jag vlev så jäääävla arg!!! De stod och talade skit om deras vän, MIN vän, och framför allt en helt underbar person. Det känns verkligen som dendär tjejen ser oss som rivaler om henne, och måste ha henne allt för sig själv.
Allt är så skit, och jag vet inte längre hur jag ska stå ut. Det skulle bara vara så enkelt att slippa allt.. Men jag vet att jag inte kan göra så. Inte nu när det är så många som finns kvar att hjälpa, alla som finns kvar att finnas där för. Det skulle vara för själviskt. ...

Utvecklingspsykolog och samtalsterapeut Susanna svarar

Skolpsykologen Jenny svarar

Skolkuratorn Pia svarar

02.09.2014

Hej!
Vad bra att du skriver hit och berättar om hur du har det:) Att du för några år sen var deprimerad och att du så småningom tog dig ur det berättar att du har all kraft att ta dig ur din situation nu också. Kanske kan du tänka tillbaka litet på hur du gjorde då, hur du tänkte, vad du gjorde, vem du pratade med o.s.v. och få litet vägledning också där?

Och ja, varför är det här livet så svårt ibland? Det verkar dessutom vara så att när livet blir för tufft och det börjar kännas som om det inte finns någon väg ut, då är vi människor konstruerade så att vi hittar på alla möjliga sätt att handskas med vår ledsenhet och vårt illamående. Och när vi mår dåligt så blir våra strategier och ”sätt vi hittar på” kanske inte så bra och gör oss mer illa än gott – på lång sikt. Just därför att vi mår dåligt inuti just då. Som du skriver så ”hjälper” att skada sig själv i stunden, men inte i längden. När man mår sämre är det också jättesvårt att vara snäll mot sig själv och att tycka om sig själv. Och när man själv mår dåligt är det så lätt att ”suga åt sig” andras kommentarer och beteenden. Om jag mår dåligt en dag och någon säger något fult till mig så tar det väldigt ont i mig, just därför att jag är så sårbar just då, i mitt illamående och i min ledsenhet. En bra sak att komma ihåg då det gäller andras beteende är att det vad andra säger/gör också berättar en hel del om dem! Kanske mår din pojkvän och dina kompisar inte heller så bra, innerst inne?

När man inte mår bra gäller det att kunna och våga be om hjälp. Och det gör man nog bäst genom att be någon annan om hjälp. Att helt ensam försöka klara av sin situation kan bli jättetufft. Så det är alltid bra att prata med någon som inte själv just nu mår som du. Någon som har litet distans till allt. När man är ung så är det kanske då någon vuxen person som man har förtroende för, t.ex. en förälder, en släkting eller en annan vuxen i ens liv. Bra också att prata med flera olika personer, så kanske någon är den som med sin kunskap för dig framåt. Därför finns det också utbildade hjälpare, t.ex. skolhälsovårdaren, skolkuratorn eller skolpsykologen som har som uppgift att hitta bra sätt att hjälpa dig vidare. Kanske kan du prata med någon av dem i din skola? Huvudsaken att du pratar med någon, som kan hjälpa dig vidare tills du känner att det blir rätt för dig, att du får den hjälp du behöver! Bara själva pratandet kan vara ett första steg på vägen. Då vi får berätta om hur vi har det, högt, för någon som lyssnar, så händer det saker inom oss. Vi får perspektiv på oss själva och kan börja gå vidare.

Du finns ju här för att du behövs, precis som du skriver! Du har en uppgift och den är att finnas här, och att – först och främst – ta hand om dig själv och sedan kanske också ta hand om andra. Så ge dig själv den finaste gåvan som finns och ta hand om dig själv. Prata med någon om hur du har det så kommer det som nu känns svårt dessutom att bli till en styrka i framtiden

En stor varm kram!

H.Susanna

 

Hej på dej!

Tack för ditt långa brev! Du har bekymmer på olika håll i ditt liv som behöver redas upp, kanske med hjälp av en vuxen, ex. kurator, eftersom du är så ung. Du behöver arbeta med ditt dåliga självförtroende och din negativa syn på dej själv. Lära dej att tänka på ett mer annorluna och mer verklighetstroget sätt. Då blir kanske vissa saker i ditt liv enklare eller iallafall lättare att förstå och hantera. Dessa tankar är att vrida och vända på hos kuratorn på skolan eller hos en psykolog. Börja med att ta kontakt med kuratorn! Som du säkert vet är det ingen lösning att skada sej själv. Det känns skönt och lättare för stunden men i det långa loppet förstör du din hälsa och ditt mående.
Du skriver om en pojkvän och en kompis som behandlar dej illa och som får dej att må dåligt. Tänk efter noga vilka kompisar som är värda att ha kvar, vilka du mår bra av att umgås med och vilka som får dej att bli ledsen.
Du är värd att må bra och känna att det är roligt att leva. Vi läser din fråga och uppfattar att du har många fina sidor inom dej som är värda att få blomma ut. Du bryr dej om dina vänner, nu är det också tid för att hjälpa dej själv. Sök hjälp nu!

Lycka till!

Pia & Jenny

 

 

 

 

 

2 Kommentarer

  • :) 28/08/2014 9:07am (10 år sen)

    Du är värdefull! Du är du och var stolt över den du är! En sån pojkvän som du har och som behandlar dig så och säger såna saker åt dig behandlar dig respektlös och du är värd att behandlas med respekt. Försök att fokusera på annat än på att spegla dig, jag försöker att inte spegla mig så mycket och det hjälper för mig. Gör saker som du tycker om och som får dig att må bra. Sköt om dig och hoppas allt löser sig för dig!

  • ... 28/08/2014 10:28pm (10 år sen)

    Jag försöker skylla på att han gjorde det i fyllan, men det mangör när man är full är oftast det som speglas i huvudet nykter.. Och jag vet varken inn eller ut :'(
    Tack för att du bryr dej<3 det betyder så mycket att du ens årkade skriva dendär komentaren.. Tack!<3

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Känner mig konstant stressad och har ångest vet typ inte varför det kan ha att göra med all press och prov i skolan och att jag vill se ut på ett visst sätt hur blir jag mindre stressad?
Läs mera

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera