Min deprimerande dotter

Hej!

Förlåt att du fått vänta lite på svar, här väller frågorna in mer än någonsin - och det är ju jättebra att ungdomarna i nejden verkligen använder sig av den här tjänsten! Och även ni föräldrar är välkomna - allt för att de unga ska ha alla chanser att må bra.

Vi förstår absolut hur tungt det måste vara att som mamma stå bredvid och se sitt barn vara olycklig över något som på sätt och vis ligger utanför din makt, vilket skolan ju gör. Tack och lov finns det ju ett flertal olika "hjälpmedel". De första är naturligtvis skolans egna, dvs skolkuratorn och skolpsykologen. De kan hjälpa henne att hitta nya vägar till motivation och ge henne tekniker att stärka personliga egenskaper som hon har nytta av (självkänslan mm). Men framförallt så torde åtminstone skolkuratorn sitta i gymnasiets elevvårdsgrupp. I den gruppen kan de ta upp olika saker i skolan som kanske bidrar till att hon inte trivs och kanske göra förändringar som skulle gagna henne. Om det finns något skilt som gör henne ledsen, som mobbning eller liknande, så kan de där under tystnadsplikt behandla det och kanske vidta åtgärder i tysthet, så att hennes vardagsliv skulle bli lättare. Sedan kan du alltid själv också prata med skolkuratorn för att få stöd och råd om hur du själv kan stöda din dotter, vad som kunde löna sig att säga och inte osv.

Sedan kan eventuellt er kommuns/stads uppsökande ungdomsarbetare hjälpa din dotter att orka vidare, kanske hitta nya vägar till samma mål osv. För kommunerna i den norra delen av Österbotten så finns den uppsökande ungdomsarbetaren vid After Eights "Liljas växthus" (kolla deras webbsidor, kontaktuppgifterna finns där), för de mellersta kommunerna är det Resurscentret Föregångarna som kan hjälpa och i de södra österbottniska kommunerna är det JobCenter som kan hjälpa. Hos Föregångarna finns även RAMP, som kan hjälpa en studerande att orka hela vägen ut, men nu är jag osäker om just er stad/kommun hör till de kommuner som har en överenskommelse med Föregångarna. Men läs mera här iaf: http://www.foregangarna.fi/?page=F%C3%B6r+unga+och+studerande

När det gäller skoltrötthet överlag, så finns det många småsaker du som mamma kan tänka på för att underlätta för din dotter. Att hon får sina basbehov tillgodosedda är naturligtvis a och o - vi vet ju vad allmän trötthet kan göra för humöret överlag. Att sova tillräckligt, äta tillräckligt och röra på sig hör till de saker som de flesta ungdomar slarvar med, men som de sällan själva kopplar ihop med håglöshet, dysterhet, irritation, koncentrationssvårigheter eller minnessvårigheter.

Ett annat tips är att bryta ner det som måste göras, tex nu att få så pass bra betyg att hon har en chans på sin drömutbildning, i mindre delmål brukar också underlätta så att orken räcker till. Ett mindre mål är kanske lättare att nå och "belöningen" för det kommer fortare. Att koncentrera sig på för stora koncept och för långt i framtiden kan göra att saker och ting känns oöverkomliga och ogripbara. Att däremot känna att man har kontroll över det som ska göras brukar ge mer motivation och genom att spjälka upp i mindre bitar gör det lättare att känna att man kommer framåt också. Just belöningar och saker/händelser att se framåt emot brukar också funka som bra morötter. Det behöver inte vara stora och dyra grejer och hellre oftare och smått än dyrt och sällan. Överlag gäller det att satsa på livskvalitet, tex att utvärdera hur stor nytta och glädje respektive stress och prestationskrav olika fritidssysselsättningar hon har ger henne. Att hitta en hobby man verkligen finner givande kan höja hela livskvaliteten och därmed ge mera ork och energi.

Som mamma kan du säkert hjälpa henne att känna sig bättre till mods genom att uppmuntra själva inlärningsprocessen. Det är lätt hänt att man som förälder gör allt i sin makt för att stärka barnens självkänsla genom allmän uppskattning och nästan oförtjänt beröm. Enligt en artikel i ett av de senaste numren av Modern Psykologi (http://modernpsykologi.wordpress.com/2012/12/05/nytt-nummer-ute-nu/), så kan man tyvärr ofta göra sina barn en björntjänst då, eftersom den höga självkänslan kan göra att de kan ha svårt att hantera besvikelser och svårt med att prestera sämre än sina egna ambitioner. Att koncentrera sig på det som händer, just inlärningen och utförandet, istället för resultatet (tex betyget) gör att barnet inte känner sig bedömt utan lättare börjar njuta av ATT lära sig och inte fastnar i prestationsångestträsket. Då blir exempelvis varje ny liten kunskap ett plus, istället för att man stirrar sig blind på allt man ännu inte lärt sig.

Mera tips och metoder av det här slaget kan säkert en kurator/psykolog eller till och med en uppsökande ungdomsarbetare ge dig och din dotter. Studiehandledarna borde också ha ett lager av knep och metoder att dela med sig av. Och som tur är det ju snart sommar. Under sommaren brukar ju skoltröttheten lätta lite och när skolåret börjar på hösten kan inställningen ha blivit en helt annan. Sommarlovet kan ju också vara er chans att försiktigt införa nya tankesätt och arbetsmetoder, som hon sedan kan börja använda sig av i skolan.

Som sagt, använd de hjälptjänster som finns - det är ju de de är till för.
Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna