Gillar han mig?

25.03.2013
Hej! Jag skriver medvetet i "fel" kategori för jag har en massa kompisar som brukar vara inne här, och därför kommer de att känna igen det jag skriver (jag har berättat detta för dem). Men hit skulle de aldrig titta ;)

Okej, så här är det: det finns en kille som jag gillar som är väldigt söt. Men problemet är att jag inte vet vad han känner tillbaka, för ena stunden känns det så; andra inte.
Vi känner inte varandra så jättebra, men vi går i samma skola och har pratat lite nu som då.
Om jag ska försöka förklara hans beteende... Hm, det enda jag är helt säker på är att han påverkas väldigt mycket när jag är i närheten. Om han kommer in i matsalen och jag är där kanske han plötsligt rätar på ryggen och kastar med håret litegrann, men utan att titta på mig.
Min kompis sa att han tittade på mig en gång medan han gick förbi (jag och min kompis satt ner), men så plötsligt såg han neråt, varpå han snabbt rätade upp huvudet igen när han väl gått om mig.
Han har lektion i salen bredvid vår klass ibland och samma tid, så våra klasser hänger lite huller om buller utanför innan vi ska börja. Om han inte har någon att prata med så brukar han ALDRIG stå stilla utan röra sig fram och tillbaka, runt, runt omkring medan han låtsas läsa från sitt block. Men läser gör han inte, utan kollar upp hela tiden, liksom runt sig, drar ideligen handen genom håret... Ja, han ser helt enkelt väldigt, väldigt nervös ut, och det här GÅR inte att misstolka.
Alltid när vi går om varandra i korridoren brukar han se på mig och le lite, knappt märkbart, men ändå.

För några dagar sedan, när vi befann oss i samma klassrum, tog jag mod till mig och frågade om vi skulle ha sällskap hem. Han sa: "det kan vi ha", men utan att le direkt. Dock fick vi ögonkontakt två gånger tidigare den timman, och båda gångerna log vi sådär smått åt varandra. Men han väntade inte inne i klassrummet, utan bara gick ut. När han gick ut genom dörren såg han sig om över axeln på mig och sedan försvann han. Då tänkte jag "jahopp, han struntar i det". Men istället väntade han utanför och tittade hastigt på mig. Jag sa: "vi möts vid muren, eller?", och han sa "mm" och skyndade snabbt iväg.

Han var redan där när jag kom ut. När jag var framme hos honom sa han: "vad långsam du är!" och log retsamt. Sedan började vi gå, och inget mer hände, förutom att vi pratade. Stämningen var förresten ganska awkward...

Iallafall. Ibland i skolan tittar han på mig, men inte jätteofta. Då är det istället som att jag märker att han vet att jag är där. Men jag undrar: varför är han alltid sådär nervös och inte kan stå stilla när just jag är i närheten? Den där gången utanför salarna såg han ju så långt ifrån avslappnad ut som man kan vara, och så har han gjort flera gånger. Mitt framför mig, men utan att titta på mig. Och när vi pratar med varandra är nervositeten som bortblåst och han är helt normal... Rodnar inte eller någonting. Kanske pratar lite otydligare bara. Men han ler inte överdrivet mycket eller fnissar eller något.
Så varför beter han sig sådär nervöst? Jag som är en så tyst person skulle aldrig få för mig att skrämma någon, nej, är det någon man INTE är rädd för så är det mig, en totalt alldaglig person utan något speciellt. Som dessutom alltså inte säger så mycket. Det finns ingen anledning att vara nervös inför mig, men ändå är det just kring MIG som han är sådär otroligt nervös. Men bara på avstånd, alltså.

En annan gång sa han plötsligt mitt namn och frågade om ett ord på spanska, trots att han hade kunnat slå upp det i facit hur lätt som helst eller fråga sin kompis...

VARFÖR BETER HAN SIG SÅHÄR??

P.s. Ni kan väl flytta frågan till "rätt" kategori om ett tag eller så? Gärna långt ner så den inte märks, för om mina kompisar fick se detta skulle de tycka att jag var heeelt desperat.... Eller ta bort frågan om några veckor?

Hoppas på ett långt, genomtänkt svar, men stressa inte :)
Varsågoda!! Den längsta frågan som Decibel någonsin skådat :S

Desperata och jobbiga tjejen
03.04.2013

Hej, Inte alls desperata och absolut inte jobbiga tjejen.
det gör inget att det är i fel kategori, vi kan kanske flytta den sen till sommaren eller nåt. Men nu är det helt ok så här också.

Allt tyder ju nog på att det är något på gång där mellan er, faktiskt.
Det är ju så om man är lite intresserad av någon så är man lite nervös och inte riktigt vet hur man ska vara, det kunde helt klart förklara hans beteende.
Men det är ju kul att ni kan gå hem tillsammans, försök få till det flera gånger. Om ni dessutom kan prata helt normalt sådär när ni är ensamma så är det ju också ett plus.

Svårt att säga om du ska låta honom ta första steget till om det ska bli något mera eller inte. Men oftast så brukar det vara bättre om killen får bestämma takten.
Mitt råd skulle nog ändå vara att du inte stressar fram något men visa kille att du är intresserad. Gör sällskap hem flera gånger, försök börja prata mera med honom, visa vilken trevlig tjej du är. Skratta och skoja men honom.
När ni blir mera bekanta så kan du ju också fråga om han skullle komma på bio med dig eller nåt.
Det känns som att det kan bli något mellan er, åtminstone tyder alla tecken på det.
Hörs gärna av mera så vi får veta hur det går, men låt honom ta första steget.

Lycka till hälsar ungdomsinformatören Sanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

ja sko gärna vila fara ti milin men alla säger att ja e för svag (som ja faktiskt e) ja kan knappast ta en armhävning :( men ere som okej ti fara ändå fast man e svag?
Läs mera

Hej, jag har en fråga. Slipper man på chaufför i milin om man har en aventyrande av trafiksäkerheten i straffregistret?
Läs mera

Får man ha med snus till milin?
Läs mera

Hejsan.
Vad gör militärpoliser och hur blir man en sådan?
Läs mera