Tack för snabbt svar! Nana
Försvarsmaktens kommunikatör Henrik svarar
Ungdomsinformatören Sanna svarar
Hej,
Det bästa skulle vara om du nu genast går och pratar med någon i ditt befäl. Om det känns svårt kan du vända dig till brigadens socialkurator. Också militärprästen lyssnar, uppmuntrar och ger tips (man behöver inte vara religiös för att vända sig till militärprästen). Kontaktuppgifter till dem bör finnas på enhetens anslagstavla, om inte, så fråga exempelvis din stugförman. Också dina närmaste förmän kan man prata med - de är inte så farliga som de kan verka. Personalen har tystnadsplikt och för inte vidare saker som man diskuterat förtroligt om. De kan säga om detta kan vara en orsak så att du får C-papper.
Du måste diskutera med läkaren. Han gör beslutet om ärendet. Antingen får du uppskov till 1-3 år eller befrielse. Men det är läkaren som gör beslutet i ärendet.
Om du har tidigare läkarutlåtande om ärendet så kan du visa den till läkaren.
Det är ett stort hopp att från sitt fria civila liv plötsligt befinna sig i det militära inrutade livet där man inte får komma och gå som man vill och göra som man alltid har gjort. Men du ska tänka på att du ingalunda är ensam! Alla dina tjänstekamrater är i samma situation, en del klarar det bättre, andra sämre. Men tiden i milin är tid då man utvecklas mycket som människa. Du får många nya kamrater, ofta vänner för livet, och lär dig fungera i ett team. Rekryttiden är jobbigast då alltid är nytt. När tiden går och specialutbildningsperioden efter de första åtta veckorna tar vid börjar uppgifterna också kännas mer och mer meningsfulla. Det gäller att hålla ut! Vem vet kanske du till och med sedan väljer att åka till underofficersskolan.
Att avbryta tjänstgöringen är något man ska göra bara i yttersta nödfall. Det kan till med kännas som ett kapitalt misslyckande som grämer en resten av livet. Kommande arbetsgivare kan också fråga om din militärtjänstgöring. Om de sen får höra att man avbrutit så börjar de säkert och fundera över en sådan persons uthållighet.
Hälsar ungdomsinformatören Sanna, med hjälp av tidigare svar av Henrik Gahmberg och Österbottens regionalbyrå
Hej Nana
Du bör tala med en läkare på garnisonssjukhuset!
Med vänlig hälsning
Henrik Gahmberg
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar